Kopplingsförbehåll ur ett rättsligt och ekonomiskt perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Bland ekonomer och jurister skiljer sig synen på kopplingsförbehåll och hur förbudet ska tillämpas åt. Fördelar så som produktförbättring och kvalitetsförsäkran ges av somliga större tyngd, medan för andra de konkurrenshämmande effekterna, så som prisdiskriminering och resande av inträdeshinder, är av större betydelse för marknadens välmående. Vilken omfattning förbudet ska ha – och alltså hur det ska bedömas – är ett föremål som är tämligen omdiskuterat i ekonomisk litteratur. Av EU-praxis kan utrönas en metod där kopplingsförbehållet i sig anses utgöra missbruk när det företas av ett dominerande företag, så kallad per se-illegalitet. Trots försök av Kommissionen att röra sig mot en mer effektbaserad bedömning, den så kallade rule of reason-metoden, befinner sig rättstillämpningen fortfarande i gamla tankebanor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)