Medling med anledning av brott - En delvis komparativ undersökning huruvida Sverige utnyttjar medlingsinstitutets fulla potential

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Det är viktigt att det i ett land finns rättssäkerhetsgarantier. För svensk del är Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna en väldigt viktig utgångspunkt. I min framställning har jag studerat vilka krav konventionen ställer på rätten till en domstolsprövning och en rättssäker process, art 6 i Europakonventionen. Med dessa krav i bakhuvudet har jag tittat på svensk rätt vad gäller medling med anledning av brott. Efter att ha studerat svensk rätt kan jag säga att Europakonventionen är tillämplig på det svenska medlingsförfarandet. Det till trots att resultatet av medlingen inte är att jämställa med en påföljd, en dom och att svensk medling saknar vissa inslag som antas ingå i medling. Jag tycker att medling i Sverige ska få en starkare status i rättsväsendet och för det krävs tydligare regler och grundläggande riktlinjer att utgå ifrån. Nordirland har två typer av ungdomsmöten, vilka kan likställas med medling, som de tillämpar. Den ena är fakultativ, precis som Sveriges, men den andra utgör ett alternativ till den ordinarie domstolsprocessen. Den nordirländska domstolen ska hänskjuta ungdomsärenden till Youth Justice Services där gärningspersonen, samt andra aktörer som måste närvara, ska deltaga i ett eller flera ungdomsmöten. Förfarandet med ungdomsmöten är reglerat i lag, JA02, part 4, och däri stadgas bl a att samordnaren för ett ungdomsmöte ska upprätta en åtgärdsplan för gärningsmannen. Planen måste sedan godkännas av domstolen som sedan lagför personen för den aktuella handlingen. Åtgärdsplanen har en starkare rättslig status än vad ett gottgörelseavtal enligt svensk rätt har. Det svenska medlingsförfarandet har en del brister utifrån den ram som art 6 Europakonventionen ställer upp. Bl a råder det snarare en presumtion om skuld än en oskuldspresumtion vid medling då sakfrågan inte utreds. Vidare är det till stor del målsägande som avgör vilket förfarande ett brott ska leda till. Likaså kan två identiska händelser få helt olika konsekvenser utifrån vad parterna kommer överens om under medlingsmötet. De två omständigheterna slår tillsammans ut principen om förutsebarhet. Internationella dokument har uppmärksammat medling och framför allt den bakomliggande teorin om reparativ rättvisa och genom dessa sprids denna syn på rättvisa. Så som medlingen ser ut idag uppfyller den inte kraven på ett domstolsförfarande och kan inte utgöra ett fullgott alternativ till den ordinarie processen. Men utifrån ett gott exempel såsom Nordirland så finns det steg Sverige kan ta för att medlingsinstitutet ska utvecklas och bli bättre.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)