Misofoni och aptit : Hur upplevs ljud av olika grupper i en måltidsmiljö?

Sammanfattning: Alla sinnen kan påverka vår matupplevelse och även hur vi upplever smak, men ett sinne som ofta glöms bort är hörseln. Olika ljud i omgivningen, men även matljuden i sig, har möjlighet att påverka hur vi upplever det vi äter. Hur vi upplever de olika matljuden kan ha en evolutionär bakgrund då krispiga ljud kan tala om för oss att maten är färsk eller innehåller mycket fett eller näringsämnen medan skrapande ljud och ljud av olika vätskor, såsom snörvlande påminner om sjukdom eller fara. På sistone har även fenomen som ASMR och streamande av ätande så kallat mukbang blivit populariserat där matljud lockar tittare. De ljud som är populära inom dessa genrer är dock ljud som kan bli triggande för personer med misofoni.     En enkätstudie utfördes med 100 deltagande respondenter varav 34 hade misofoni, 32 angav att de hade en nedsatt tolerans för olika ljud, 7 som inte visste (om de hade någon ljudöverkänslighet) och 27 som inte hade någon ljudöverkänslighet. Enkäten innefattade olika ljudklipp med matljud och ljud vid matbordet som respondenterna fick lyssna på samt fick olika frågor om hur de upplevde ljuden, ifall ljuden kunde påverka deras aptit, hur ljudkänsliga de är (via den så kallade noise sensitivity scale) samt vilka reaktioner som triggande ljud utlöser för personerna. I denna studie ställs frågan hur de olika grupperna skiljer sig åt gällande dessa frågor samt hur ljud upplevs och varför, samt om misofoni påverkar aptiten. Huruvida misofoni borde betraktas som en egen diagnos kommer att diskuteras.    Denna studie visar att personer med misofoni upplever matljud som signifikant värre än de utan någon ljudöverkänslighet. Ljudet av ett äpple som äts upplevs exempelvis som värre än ljudet av en gaffel skrapande mot en tallrik för personer med misofoni medan personer utan ljudöverkänslighet upplever skrapljudet som allra värst. Personer utan ljudöverkänslighet upplever ljudklippen i enkäten som betydligt mer aptithöjande än personer med misofoni. Studien visar även att personer med misofoni reagerar betydligt starkare på olika ljud i jämförelse med personer som svarat att de upplever att de har en nedsatt tolerans för olika ljud.