Förskolebarns inflytande i utomhusmiljön : -för de har väl ett inflytande?

Sammanfattning: Den här studien undersöker i vilken utsträckning barn på förskolor har möjlighet till inflytande i den utomhuspedagogiska verksamheten samt hur det inflytandet ser ut, det vill säga hur pedagogerna arbetar för att ge barnen inflytande.  Det undersöks genom att göra enskilda intervjuer med sex förskollärare, tre från en naturförskola och tre från en förskola utan speciell inriktning, men båda är kommunala. Anledningen till att det är två olika slags förskolor är att jag vill undersöka om det är någon skillnad mellan en förskola där man är ute större delen av dagen med en förskola som är ute två till tre timmar om dagen.   Teorier som studien utgår från är dels pragmatismen eftersom det till stor del handlar om ”learning by doing”, vilket är ett begrepp som jag ser kan bli användbart när det handlar om att ha inflytande. Jag tolkar det som att om barnen ges möjlighet att ha inflytande och om de märker att de hade något för att uttrycka sin åsikt, så lär de sig att göra sin åsikt hörd. Då finns det goda möjligheter att deras röst kan vara med och påverka verksamheten. Studiens andra teori är det sociokulturella perspektivet och det finns med eftersom det förespråkar mediering, alltså att ta hjälp av verktyg. Verktyget som kommer till användning här är språket. Vidare kommer den här studien att diskutera vikten av barnperspektiv samt om utemiljöns betydelse för att barn ska kunna ha inflytande.     I resultatet framkommer det att pedagogerna anser sig ge barnen relativt stort inflytande, fast de poängterar att det är inom ramarna för vilka regler som finns på förskolan. Pedagogerna menar att det finns större möjlighet för barns inflytande utomhus än inomhus, eftersom det exempelvis är mer tillåtet att springa runt och byta aktivitet ute. Hur förskolans utomhusmiljö är utformad har också visat sig ha betydelse. I jämförelsen mellan en förskola i centrum och en naturförskola på landet så är en skillnad att en förskola med mycket grönområden och växtlighet (naturförskolan) ger större möjlighet för barnen att använda sin fantasi och har därmed lättare att komma med förslag och idéer på exempelvis lekmiljöer eller material de önskar, än vad en förskola som har en gård med mest asfalt och grus.