Livsmedelsmärkning - en djungel för konsumenten? : En kvantitativ studie om konsumenters kännedom och användande av livsmedelsmärkningar i Sverige.

Sammanfattning: Bakgrund: Livsmedelsmärkningar på framsidan av livsmedelsförpackningar kan vägleda konsumenter att välja mer hälsosamma produkter, och därigenom bidra till bättre folkhälsa. Märkningar kan också ge information om en produkt är bra för klimatet, ekologisk eller etiskt producerad. Det finns många olika märkningar som alla har sina egna kriterier för hur de får användas, och märkningarna är dessutom olika över landsgränserna. Syftet: Studiens syfte var att undersöka konsumenters användande och kännedom kring livsmedelsmärkningar och vilka val det leder till, samt jämföra om det var någon skillnad i användandet mellan olika åldersgrupper, kön eller hur ofta personer handlar.  Metod: En kvantitativ metod valdes för undersökningen och en digital enkät skickades ut via författarnas sociala medier. Under de sju dagar enkäten var publicerad svarade 111 personer. Data hanterades i Excel och SPSS. För att undersöka vilka skillnader som fanns mellan olika åldersgrupper, kön och frekvensen i hur ofta personer handlade användes Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån sattes till p <0,05. Enkätens öppna frågor analyserades med inspiration av tematisk analys.  Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan olika åldersgrupper eller frekvensen på handlandet när det kom till kännedom om livsmedelsmärkningar och hur deltagarna valde produkt utifrån märkning. Det var heller ingen skillnad på frågan om det är viktigt med livsmedelsmärkningar. Det fanns signifikanta skillnader mellan könen. Kvinnor hade bättre kännedom om märkning som indikerar på att produkten är bra för hälsan (p=0,025). Vidare valde kvinnor i högre utsträckning produkter som hade märkning som visade att produkten var klimatsmart (p=0,001), bra för hälsan (p=0,001) samt inte innehåller en viss allergen (p=0,011).  Slutsats: Både män och kvinnor använder sig av livsmedelsmärkningar även om kvinnor gör det i högre grad. Mer forskning behövs för att kunna avgöra exakt vad konsumenter efterfrågar i en livsmedelsmärkning och den forskningen kan hjälpa både livsmedelsproducenter och myndigheter i sitt arbete framåt.