Skomakarens barn i kommunikationsbranschen : En kvalitativ studie om relationsskapande i sociala medier genom strategisk kommunikation för byråer i kommunikationsbranschen.

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet; Karlstads universitet

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur utvalda praktiker i kommunikationsbranschen i Karlstad upplever anpassningen av sociala medier och dess roll för relationsskapande genom strategisk kommunikation.  Huvudfrågeställning: Hur upplever de utvalda praktikerna i den bransch som borde vara i framkant inom kommunikation anpassningen av det strategiska skiftet som sociala medier medfört?  o Hur upplever praktikerna sociala mediers roll i den strategiska kommunikationen för relationsskapande?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som kommunikationsväg förklaras genom Social Information Processing Theory?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som strategisk kommunikation förklaras genom Relationship Cultivation Strategies? Teorier: Social Information Processing, Relationship Cultivation  Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och genomfört undersökningen på nio praktiker verkande i byråer inom kommunikationsbranschen. Praktikerna hittades genom Karlstads företagsregister och kontaktades sedan via mejl vid rekrytering. Efter att vi genomfört intervjuerna bearbetades materialet i NVivo där vi med hjälp av resultatet kunde kategorisera olika teman. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter våra kvalitativa intervjuer dra slutsatsen att sociala medier möjliggör för olika syften vilket resulterar i att rollen i den övergripande kommunikativa strategin skiljs åt beroende på praktikernas skilda upplevelser. Vi kan även dra slutsatsen att sociala medier främst upplevs som en kommunikationsväg för att intensifiera och integrera relationer, snarare än att initiera relationer, vilket betyder att upplevelserna till viss del kan förklaras genom Social Information Processing Theory. Vi kan också dra slutsatsen att praktikernas upplevelser av relationsskapande i sociala medier kan förklaras genom de flesta kommunikativa insatserna från Relationship Cultivation Strategies, med ett undantag (networking). Dock kan vi också se att strategierna inte alltid appliceras i relationsskapande syfte utan kan grundas i andra motiv. Avslutningsvis kan vi antyda att praktikernas verkan inom kommunikationsbranschen (som bör vara i framkant gällande strategisk kommunikation för relationsskapande) inte förhindrar att praktikerna tampas med att efterleva det de själva predikar.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)