Landskapsarkitekten och förskolan : ett gestaltningsförslag för Rondellens förskola

Sammanfattning: Idag har många förskolor i Sverige en undermålig utomhusmiljö. Detta är något det förs en diskussion kring och som bland annat Skolinspektionen skrev en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn behöver en god miljö för att utvecklas och må bra. I vårt examensarbete har vi utgått från en förskola där personalen såg brister i sin gård och därefter tog det första steget mot en förändring genom att söka hjälp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter och experter på utomhusmiljöer. I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning av en förskolegård kan tas fram. I detta fall behandlas gården för Rondellens förskola i Sundsvall. För att nå fram till ett väl anpassat gestaltningsförslag har vi arbetat efter två frågeställningar: • Vilka kunskapsområden och metoder kan vara till hjälp vid gestaltning av förskolegårdar? • Hur kan ett omgestaltningsförslag för Rondellens förskolegård utformas så att gårdens lek- och pedagogiska värden ökar? För att besvara vår första frågeställning gjordes till att börja med en litteraturstudie som behandlade förskolegårdar utifrån olika kunskapsområden. De kunskapsområden som studerades och presenteras i arbetet är: utomhuspedagogik, lek, motorik, sensorik, årstidaspekter, säkerhet och delaktighet. Vidare utförde vi en workshop på förskolan där främst barn, men även personal, fick berätta om sina tankar om gården. Workshopen bestod av fotogåturer, samtalsgåturer, önsketeckningar samt samtal med personal. Vi valde också att testa två, för oss nya, värderingsverktyg, checklista och värderderingschecklista för lekparker (i vårt arbete kallat checklista och värderingschecklista för förskolor) samt lekvärdesfaktor. Dessa delar kompletterades med inventering, analys och program innan skissarbetet av gestaltningsförslaget började. Gårdens största svagheter visade sig vara bristen på vegetation, topografi samt naturleksmöjligheter. Gården hade lite variation i flertalet aspekter och detta blev huvudproblemet för oss att lösa genom vår gestaltning. Ytterligare en aspekt som vi förhållit oss till är att förskolan i dagsläget inte har någon budget till förändringar av gården, men det finns ett stort engagemang både hos de anställda och de anhöriga till barnen. Vårt gestaltningsförslaget visar ett exempel på hur gården skulle kunna se ut och användas. Förslaget bör ses som en inspirationkälla vilken kan användas vid konkreta förändringar på gården och som ett underlag för bidragsansökningar hos kommunen. Andra förskolor, landskapsarktiekter, eller intresserade kan också se förslaget som en källa till inspiration vid förändringar av andra förskolegårdar. Slutligen förs en diskussion kring de använda metoderna och det framtagna förslaget. Vidare presenteras även ett antal förslag på vidare examensprojekt med utgångspunkt från den diskussion vi för.