Vad är problemet? En kritisk diskursanalys av Riktade stödinsatser för nyanlända barn och elevers utbildning

Sammanfattning: Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka problem som synliggörs inom regeringsuppdraget Riktade stödinsatser för nyanlända barn och elevers utbildning och hur de nyanlända eleverna positioneras i förhållande till dessa problem. Teori och metod: I studien används utvalda delar av Faircloughs (2017) tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som beskriver diskurser som text, diskursiv praktik och social praktik samt Carol Bacchis (2012) metod för kritisk policyanalys “What´s the Problem Represented to be?” (WPR-metoden). Resultat: Kunskapsintresset för studien är diskurser om nyanlända elever. I studien framträder tre aktörer som står i relation till varandra: regeringen, Skolverket och de skolhuvudmän, som är utvalda att ingå i den omgång av Riktade insatser som fokuseras i studien. Regeringsuppdraget Riktade insatser syftar till högre måluppfyllelse for nyanlända elever. I studien undersöks texter producerade av de tre aktörerna. De insatser som där skrivs fram pekar på det som upplevs vara problematiskt, vad som behöver hanteras och hur man tänker om de nyanlända eleverna. Därmed synliggörs vilka problem de nyanlända eleverna representerar och diskurser om nyanlända elever framträder. När texternas intertextuella samband och transformering undersöks synliggörs den styrning som utgår via Regeringsuppdraget. Styrningen möts av motstånd vilket resulterar i en förskjutning av ansvar mellan aktörerna. Detta kan resultera i att styrningens önskade effekter uteblir och eventuellt ersätts av andra effekter. Resultatet visar också att ett monokulturellt perspektiv fortfarande råder inom utbildningsväsendet trots att Sverige har tagit emot migranter, flyktingar och arbetsinvandrare under hela efterkrigstiden. Skolan har lång erfarenhet av elever födda utomlands. Ändå positioneras nyanlända elever i det undersökta materialet som främlingar och problem.