Rörelseasymmetrier hos väl fungerande ridhästar - smärtutlösta eller ej?

Sammanfattning: I tidigare vetenskapliga studier har man funnit att en stor andel hästar som tränas, tävlas och anses fullt friska av sina ägare och ryttare vid mätning med det objektiva rörelsesystemet Lameness Locator har rörelsestörningar av samma storleksgrad som många hästar som utreds på klinik för lindrig hälta. I vilken utsträckning dessa asymmetrier är smärtutlösta eller ej har inte studerats. Syftet med denna studie är att försöka kartlägga hur svenska ridhästars rörelsemönster i trav förändrar sig på ett mjukt respektive hårt underlag, samt hur de eventuella asymmetrier som hästen uppvisar responderar på smärtlindring med NSAID-substansen meloxicam. Hästar med asymmetrier över Lameness Locators gränsvärde på mjukt underlag, rakt spår före behandling med meloxicam inkluderades i studien. Sammanlagt ingick data från 30 hästar i studieresultatet. Rörelsesymmetrier har mätts på alla hästarna före och efter fyra dagars behandling med meloxicam respektive placebo vid två olika tillfällen. Hästarna har därför fungerat som sina egna kontroller i en cross over-studie. Resultaten visar att hästarna efter meloxicam-behandling fick signifikant minskade asymmetrier för bakbensasymmetrier men inte för frambensasymmetrier. Detta skulle kunna indikera att bakbensasymmetrierna, till en högre grad än frambenens asymmetrier, är inflammatoriskt orsakade. Jämförelse mellan mjukt och hårt underlag från hästarnas första mätning visade på en ökad grad av asymmetri på mjukt underlag, något som bör tolkas med försiktighet avseende hur hästarna valdes ut.