Har euroländernas statskulder förvärrats på grund av den gemensamma valutan?

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar frågeställningarna om det gemensamma valutasamarbetet EMU har medfört större statsskulder och högre statsskuldsräntor på statsobligationer för de länder som deltagit i samarbetet än för de länder som har stått utanför. Historien bakom tillkomsten av EMU beskrivs och i uppsatsen redovisas slutsatser från ett antal artiklar som har skrivits om EMU, vilka förutsättningar detta projekt har att lyckas och bedömningar av EMU från tiden innan genomförandet till dagsläget efter finanskrisen. Utifrån vilka faktorer som kan påverka statsskuldsräntan på statsobligationer genomförs ett antal regressioner för att kunna härleda vilka variabler som kan påverka denna ränta och om detta kan sägas bero på om landet infört valutan euro eller inte. Resultatet visar att räntan påverkas av både bytesbalans och budgetsaldo. Den gemensamma valutan har däremot inte kunnat visas påverka vare sig statsskulden eller räntan på statsobligationer. De konvergenskriterier som EMU stipulerade för medlemskap är allmänt känt att de inte har följts av de flesta länder som ingår i EMU. I rapporten diskuteras anledningarna till vad det beror på och det konstateras att det sannolikt beror på regeringarnas politik och politikers oförmåga att i tid bemästra landets budgetunderskott.