Hur äldre och yngre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever specifika specialpedagogiska åtgärder

Sammanfattning: Hur vi, som arbetar i skolan,stöttar elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling och samtidigt får dem att känna sig inkluderade i undervisningen och i det sociala sammanhanget är en viktig fråga. Skolans arbete handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling och lärande samtidigt som eleven ska må bra och uppleva social gemenskap. Studiens syfte var att belysa hur några elever, i åk 2-3 och 8-9, upplever särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling i form av specifika specialpedagogiska åtgärder utifrån inkludering samt demokrati och delaktighet. Med specifika specialpedagogiska åtgärder menar vi åtgärder som utförs av speciallärare och som sker enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie undervisningen. I studien redovisas även de likheter och skillnader som framkom mellan eleverna i yngre respektive äldre åldrar. I vår studie utgick vi från ett relationellt perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats och metodansatsen är inspirerad av fenomenologi med inslag av hermeneutik. För att få svar på våra frågeställningar samlade vi in data genom fokusgrupper. Studien visade att eleverna är medvetna om att de är i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. Elevernas känsla av inkludering berodde på elevernas egna och omgivningens attityder samt tid och rum, det vill säga när de specifika specialpedagogiska åtgärderna sätts in och var de äger rum. De äldre eleverna kände sig delaktiga i beslut till viss del, men de yngre eleverna deltog inte i beslut om insatser som rörde dem. I vår studie framkom att elevernas upplevelser av specifika specialpedagogiska insatser främst var positiva. Studien visade att elevens perspektiv är mycket viktig att ta hänsyn till vid organisationen av specifika specialpedagogiska åtgärder. Det är endast genom elevens perspektiv som skolan kan se om inkludering, demokrati och delaktighet uppfylls.