På många håll försämringar : En analys av nutida diskurser av normalisering, -myndighet och intresseorganisationer

Sammanfattning: I denna studie undersöks hur intresseorganisationer och en myndighetsorganisation idag förhåller sig till 50-tals iden om att för funktionsnedsatta normalisera livet och göra det likt ett normalt liv. Svenska Socialstyrelsen (då medicinalstyrelsen) och de ideella intresseorganisationerna, var de dri-vande parter som gick i bräschen för och gjorde en stor omvandling av vården möjlig i och med nor-malisering. Skandinavien i allmänhet och Sverige i synnerhet var den plats i världen som genom nor-malisering banade väg för stora förändringar i hela västvärlden och även andra icke-västländer för vården/omsorgen om funktionsnedsatta. I studien undersöks hur dessa båda organisationstyper idag förhåller sig till och arbetar med den hi-storiska innebörden av normaliseringen, d.v.s. förbättringar av levnadsförhållanden, vanliga bostäder istället för institution och medborgerliga rättigheter. Syftet med studien är dels att få en uppfattning om hur organisationerna idag resonerar, arbetar och förhåller sig till normalisering men också om det kan finnas frön eller tecken på någon social förändring inom dessa organisationer. Det analyserade materialet består av elektroniska dokument hämtade från Socialstyrelsens, och in-tresseorganisationerna FUBs (riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) samt Autism- och Aspergerförbundet´s hemsidor. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen används socialkonstruktivism och som metod i analysar-betet används Laclau & Moeffe´s variant av diskursanalys. Dessa utgångspunkter används dels för att kunna uttala sig vilka diskurser som råder i varje organisation idag, dels för att kunna diskutera, pro-blematisera och ge perspektiv på den kunskap och den expertis som vid en första anblick kan se själv-klar och objektiv ut. I resultatdelen, delas materialet in i tre nivåer av normalisering: politisk, kollektiv och individuell. Resultatet visar bl.a. att vissa delar av den normalisering inom området som tog fart på 1950- och 1960-talet fortfarande idag utgör själva grundfundamentet i handikappolitiken. Detta gäller exempel-vis arbetet runt levnadsförhållanden som pågår idag. Resultatet visar också på att de olika organisat-ionerna är ense om mycket, men att de ser på normalisering från olika utgångspunkter. Intresseorgani-sationerna argumenterar ensidigt till förbättringar för funktionsnedsatta genom att utgå från individen och lagen. Myndigheten utgår från politiska målsättningar och kollektivet. I analysen/diskussionen diskuteras bland annat om vad diskurserna kan ha för påverkan för den sociala praktiken samt om det finns frön till social förändring som kan utläses i materialet. Resultatet skall tolkas med försiktighet, då de undersökta diskurserna inte nödvändigtvis represen-terar en fullständig bild av vad organisationerna anser, eller hur de bedriver sitt arbete, men de doku-ment som analyserats är ändå ett slags "ansikte utåt", en genomgång av vad organisationernas offici-ella hemsidor förmedlar.