Beskattning vid kvalificerade fusioner - särskilt om tillämpningsområdet enligt den svenska implementeringen

Sammanfattning: Institutet fusioner är en typ av sammanslagningar av företag. Den här uppsatsen tar sikte på den typen av sammanslagningar som definieras som fusioner enligt svensk inkomstskatterätt. Fusioner är enligt Inkomstskattelag (1999:1229) IL ombildningar där samtliga tillgångar och skulder och andra förpliktelser hos ett företag ska tas över av ett annat företag och det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Regelverket rörande fusioner är ett av de få områden inom den direkta beskattningens område som har harmoniserats på EU-nivå, genom fusionsdirektivet, direktiv 2009/133. Fusioner som omfattas av direktivet benämns enligt den svenska implementeringen kvalificerade fusioner. Då en omstrukturering kan klassificeras som en kvalificerad fusion ska den omedelbara kapitalvinstbeskattningen uppskjutas till dess tillgångarna avyttras eller ingår i en skattegrundande transaktion. Vidare inträder det övertagande bolaget i det överlåtande bolagets skattemässiga situation. För att reglerna om kvalificerade fusioner ska vara tillämpliga uppställer IL 37 kap. respektive fusionsdirektivet ett antal krav. Det fordras först och främst att det överlåtande bolaget före fusionen är skattskyldigt för åtminstone en del av verksamheten. Det övertagande företaget ska ha en korresponderande skattskyldighet. Rekvisitet undantar bl.a. vissa typer av gränsöverskridande fusioner. Vidare gäller att enbart vissa typer av bolag kan delta i en kvalificerad fusion. Dessa är uppräknade i en bilaga till fusionsdirektivet. Den svenska lagen skiljer sig här från fusionsdirektivet, eftersom särskilda regler gäller för privatbostadsföretag. Den svenska lagstiftningen skiljer sig även från fusionsdirektivet i ett annat avseende nämligen det faktum att den uppställer krav på att det sammanlagda beskattningsåret för det överlåtande respektive det övertagande bolaget inte får överstiga 18 månader. Skatteflyktsreglerna får anses sätta gränsen för regelverkets tillämpningsområde. Fusionsdirektivet innehåller särskilda regler rörande skatteflykt. I Sverige gäller den allmänna skatteflyktslagen även för fusioner. De associationsrättsliga reglerna måste även beaktas på detta område. Exempelvis finns inga skatterättsliga regler rörande fusionsvederlagets karaktär enligt den svenska implementeringen. Enligt aktiebolagslagen (och fusionsdirektivet) finns däremot krav på förhållandet mellan kontantandelen och andelen värdepapper. En annan sida av fusioner är den konkurrensrättsliga regleringen. För att belysa när reglerna rörande uppskjuten beskattning är tillämpliga räcker det inte att studera nationell rätt isolerat. Hänsyn måste även tas till direktivet och i vissa sammanhang även till primärrätten. Så är exempelvis fallet med kravet på skattskyldighet, som strikt tillämpat kan föranleda uttagsbeskattning samt underlåtenhet att beakta underskott.