Kommunikation från Banker till Intressenter : Ett och Samma Språk?

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan

Sammanfattning: Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ”Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?” har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet. Kommunikation kan se olika ut beroende på vem den är riktad till. Den kan innehålla objektiva och subjektiva argument (Tan 2002), men den kan även delas in efter explicit och implicit CSR (Matten & Moon 2008). Coupland (2005) tar även upp att kommunikationen kan uttryckas genom societal, responsible och other de-legitimation. Olika strategier i kommunikationen gällande en- och tvåvägskommunikation har även tagits fram av Morsing och Schultz (2006). Dessa olika kommunikationssätt används för att besvara forskningsfrågan.För att besvara forskningsfrågan har vi studerat de svenska storbankernas senaste hållbarhetsrapporter genom en kvalitativ dokumentanalys. Hållbarhetsrapporter är offentligt material och något som alla kan få åtkomst till, vilket ökar replikerbarhet.Vår empiri utgör en sammanfattning av den kommunikation som sker från bankerna till ägarna, anställda, kunder och samhället. Denna kommunikation har analyserats utifrån de olika kommunikationssätten som tagits upp, där vi sedan har konstaterat hur kommunikationen skiljer sig åt beroende på intressent.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)