Uttrycksnivåer för interleukin-2 (IL-2)-mRNA och -protein hos Nova Scotia duck tolling retriever

Sammanfattning: Immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD) är en autoimmun sjukdom med ökad predisponering hos rasen Nova Scotia duck tolling retriever, också känd som tollare. IMRD, som är en del i den så kallade tollarsjukan, karakteriseras främst av smärta och stelhet i leder samt oftast positivt test avseende autoantikroppar (ANA). IMRD är en genetiskt komplex sjukdom, med åtskilliga identifierade riskgener av vilka flertalet är involverade i olika delar av immunsystemet. Beroende på vilken typ av ANA-mönster drabbade hundar uppvisar, kan i tillägg en skillnad i riskgener observeras. Patogenesen bakom IMRD är emellertid inte helt kartlagd. Målet i studien var att undersöka basuttrycksnivåer för cytokinet interleukin-2 (IL-2), på mRNAnivå och proteinnivå, hos friska tollare jämfört med friska beaglar. Med avstamp i detta kan IL-2- nivåer i framtiden jämföras mellan friska tollare och tollare insjuknade i IMRD. IL-2 utövar viktiga funktioner för att stimulera immunförsvaret, men också essentiella funktioner för att upprätthålla den immunologiska toleransen. Hos både människor och djur har främst minskade IL-2-nivåer observerats vid flera olika autoimmuna sjukdomar. I studien togs blodprov från friska tollare och beaglar. Studien utfördes genom enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA), där 12 tollare och 14 beaglar deltog. Av dessa hundar deltog även 9 tollare och 3 beaglar i real-time reverse-transcription polymerase chain reaction (RT2 -PCR). Variationsvidden för koncentrationer IL-2-protein hos tollarna (n=12) uppmättes genom ELISA till 2,5-6,7 ng/l, med en median på 3,3 ng/l. Hos beaglarna (n=11) låg variationsvidden på 2,6-7,9 ng/l, med en median på 5,8 ng/l. En trend observerades där tollarna generellt tycktes ligga lägre än beaglarna i uppmätta IL-2-nivåer. Ingen signifikant skillnad kunde emellertid detekteras mellan de båda raserna. Ett fynd i studien var en signifikant åldersrelaterad minskning av IL-2-nivåer hos äldre individer jämfört med yngre individer inom tollargruppen. Uttrycket av IL-2-mRNA hos tollarna (n=8) bestämdes genom RT2 -PCR till ett ΔCt-spann mellan 11,1–13,54. Samma spann hos beaglarna (n=3) låg mellan 12,2–13,25. Ingen skillnad i mRNA-uttrycket för IL-2 kunde uppvisas mellan tollarna jämfört med beaglarna. I studien uppvisades emellertid signifikanta skillnader mellan de båda raserna avseende uttrycket av 4 andra gener; CRP, IL-10, IL-1R1 samt TYK2. Ingen korrelation avseende IL-2-mRNA och IL-2-protein kunde detekteras i studien. Det kan inte uteslutas att tollare generellt uttrycker lägre nivåer IL-2 än andra hundraser, något som i teorin skulle kunna utgöra en initierande faktor för IMRD-utveckling tillsammans med andra riskfaktorer. I framtiden krävs emellertid en större grupp hundar för att kunna säkerställa eventuell signifikans. IL-2 är en komplex cytokin, vilket illustreras av dualiteten avseende dess stimulerande respektive hämmande reglering på immunförsvaret. Om IL-2 visar sig vara involverad i IMRD, kan det därför också spekuleras i huruvida IL-2-nivåer kan ses fluktuera beroende på var i sjukdomsprocessen djuret befinner sig i. Mycket forskning kvarstår emellertid innan slutsatser kan dras kring eventuell koppling mellan IL-2 och IMRD.