Matematikuppgifters uppmaningar : att föra och följa matematiska resonemang i läroböcker.

Sammanfattning: I denna studie analyseras matematikuppgifter i fyra läroböcker som används i svensk grundskola. De böcker som analyseras är Favorit matematik 2A och 2B samt Prima matematik 2A och 2B. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning uppgifterna i läroböckerna uppmanar till utveckling av resonemangsförmågan, en förmåga som behandlas i Lgr 11, och i vilken utsträckning uppgifterna uppmanar till att resonera tillsammans med en kamrat.Den tillämpade metoden är en kvalitativ textanalys med inslag av kvantitativa delar. Vid undersökningen av läroböckerna användes ett analysverktyg i form av ett analysschema. Analysschemat utformades dels efter de begrepp som används i Skolverkets definition av resonemangsförmåga dels efter begrepp som framkom i en särskild pilotstudie i denna undersökning. Vid analysen eftersöktes de identifierade begreppen i läroböckerna och uppgifterna kategoriserades sedan med hjälp av koder.Resultaten visar att läroböckerna uppmanar till utveckling av resonemangsförmågan, men i olika utsträckning. I Favorit matematik 2A uppmanas eleverna till att resonera i 31 av 372 uppgifter och i Favorit matematik 2B i 35 av 409 uppgifter. I Prima matematik 2A uppmanas eleverna till att resonera i 29 av 282 uppgifter och i Prima matematik 2B i 47 av 262 uppgifter. Uppgifterna i Favorit matematik 2A och 2B lägger främst vikt vid att finna mönster medan uppgifterna i Prima matematik 2A och 2B lägger fokus på att eleverna ska förklara lösningar.Böckerna skiljer sig även åt med avseende på uppmaningar att resonera med kamrat. I Prima matematik 2A sker det i åtta av 282 uppgifter och i Prima matematik 2B sker det i sex av 262 uppgifter. I Favorit matematik 2A och 2B saknas uppmaningar till arbete med en kamrat när det gäller uppgifter där eleverna ska resonera.Slutsatsen är att de undersökta matematikläroböckerna fokuserar på olika delar inom resonemangsförmågan och att lärare därför behöver vara medvetna om hur läroböckerna är upplagda. Genom att vara det kan de planera undervisningen bättre för att ge eleverna möjlighet att föra och följa matematiska resonemang. Eftersom majoriteten av lärarna inte hinner granska läroböcker är det även viktigt att forskningen inom området fortskrider och att resultaten förmedlas till lärarna.