Mindfullnessmeditation som body-mind-intervention inom fysioterapi - en litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Människan i rörelse: hälsa och rehabilitering

Sammanfattning: Sammanfattning Bakgrund: Interventioner med mindfulnessmeditation har under 2000-talet etablerats som en behandlingsform i västerländsk vård. Behandlingsformen grundlades 1979 av den biomedicinska forskaren Jon Kabat- Zinn, som inom en experimentell studie behandlade patienter med kronisk smärta med ett meditationsbehandlingsprogram. Mindfulnessinterventioner är en syntes av buddhistisk meditationspraxis och ett modernt medicinskt förhållningssätt. Buddhism är österländsk livsfilosofi och psykologi som består av teori, etik och metod. Detta komplex syfte är att frigöra människor från lidande. Mindfulnessbaserade metoder används kliniskt av fysioterapeuter och andra vårdgivare. En klar professionstillhörighet finns i nuläget inte. Syfte: Syftet var att genom litteraturstudie av vetenskapligt publicerade studier kartlägga hur mindfullnessmeditation med ett fysiskt fokus används inom olika patologiska tillstånd. Frågeställningar: - Vid vilka sjukdomstillstånd används mindfullnesmeditiation? - Vilka resultat av mindfulnesmeditiation beskrivs? - Vilka verkningsmekanismer av mindfulnessmeditation beskrivs? Studiedesign: Litteraturstudie Material och metod: Sökning efter fysioterapeutiskt relevanta studier om mindfulnessmeditation genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och AMED. 19 studier om mindfullnessmeditation med ett fysiskt fokus inkluderades. Resultat: I de inkluderade studierna behandlades patienter med kroniska patologiska tillstånd med stress som en central beståndsdel i sjukdomsbilden, som t.ex. kronisk smärta. Ett flertal av studierna kunde finna signifikanta effekter, som kan karakteriseras som minskning av fysiologisk och psykisk stressreaktivitet. Avseende förståelse av verkningsmekanism bidrog främst två av studierna. I dessa kunde förändringar i hjärnregioners funktionella konnektivitet mätas som följd av mindfulnessmeditation. Förändringarna kunde kopplas till minskad reaktivitet i HPA-axeln och minskning av inflammationsmarkören IL6. Diskussion: De inkluderade studierna kännetecknades övergripande av relevanta och väldokumenterade mätningar. Signifikanta effekter kunde uppmätas. Dokumentation av interventioner uppvisade dock brister och försökspopulationer var små - vilket resulterar i låg upprepbarhet och låg statistisk styrka. Verkningsmekanismer kunde identifieras, men materialet var inte tillräckligt för att ge en heltäckande bild över forskningsläget kring verkningsmekanismer av mindfulnessmeditation. Sjukdomar där behandling med mindfulness är, eller skulle kunna vara lämplig utifrån den karakteristik som har observerats i denna studie, faller naturligt i fysioterapeutens ansvarsområde. Utifrån sin kompetens torde fysioterapeuten vara särskild kvalificerad att tillämpa mindfulnessmeditation med ett fysiskt fokus. Konklusion: Resultaten pekar på att behandling med mindfulnessmeditation med ett fysiskt fokus skulle kunna vara ett fysioterapeutiskt behandlingsalternativ vid sjukdomstillstånd i vilka stressrespons är en del i problembilden. Läget avseende evidens är dock tillsvidare osäker och behov av vidare forskning föreligger.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)