Efter uppehållstillståndet : En kvalitativ studie om perioden då nyanlända i Hammarö kommun förbereds för den svenska arbetsmarknaden.

Sammanfattning: Året är 2016. På grund av krig och oroligheter runt om i världen sökte 162.877 personer asyl i Sverige under förra året, av dem var över 50.000 från Syrien. Året dessförinnan kom två syriska flyktingar till Sverige, i denna uppsats kallas de ”Lea” och ”Lars”. De fick under hösten 2015 permanent uppehållstillstånd och boende i en liten värmländsk kommun som heter Hammarö. När en asylsökande får permanent uppehållstillstånd och ett boende i en kommun kallas hen nyanländ och startar vad som kallas en etableringsplan vilken syftar till att hjälpa den nyanlände att lära sig det svenska språket och att så småningom få ett arbete. Det är av stor vikt både för den nyanlände och för kommunen dit hen kommer att den nyanlände under etableringsplanen förvärvar de kunskaper hen behöver för att senare kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Syftet med denna uppsats är att undersöka en del av processen som nyanlända i Hammarö kommun går igenom då de förbereds för den svenska arbetsmarknaden. Genom följeforskning har författaren följt ”Lars” och ”Lea” samt integrationssamordnaren ”Ida” i kommunen och tagit del av deras upplevelser angående denna period. Datainsamlingen har skett genom sex intervjuer och två observationer. Fokus har lagts på språk och arbete då två viktiga byggstenar då det gäller integration är att lära sig språket i sitt nya hemland samt att bli självförsörjande genom att komma ut i arbete. Studien syftar också till att undersöka hur de som arbetar med integration i kommunen kan jobba med KASAM – känslan av sammanhang. Med hjälp av KASAM kan vi förstå hur personer som har upplevt något traumatiskt, och trots det, har en god mental hälsa. Då vet vi också hur vi kan hjälpa dessa människor att bibehålla en stark KASAM eller förstärka en svag KASAM. Av resultatet framkommer det att både de som arbetar med integration i kommunen och nyanlända personer anser att det är av största vikt att lära sig det svenska språket, både för att komma in i samhället och för att ha möjlighet till ett arbete. Perioden upplevs som en omtumlande tid för de nyanlända och det svåraste är bitvis det svenska oflexibla systemet med att till exempel få sin utbildning validerad. Under perioden då den nyanlände förbereds för den svenska arbetsmarknaden kan de som arbetar med integration i kommunen jobba med KASAM genom att göra processen 1. begriplig; genom till exempel svenska för invandrare, 2. hanterbar; genom att skapa mötesplatser där nyanlända kan träffa vänner och 3. meningsfull; genom att göra den nyanlände delaktig i utformandet av sin tillvaro. En effektutvärdering av viktiga delar av processen har också genomförts vilken visar på vikten av ideellt samhällsengagemang, svenska för invandrare och praktik.