Fler flickor i grundskolan men färre kvinnor i arbete? En kvantitativ studie av det indiska utbildningsprogrammet DPEPs effekter på kvinnligt arbetskraftsdeltagande

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik

Sammanfattning: Indien har historiskt präglats av en ojämlik samhällsstruktur som dominerats av landets kastsystem och omfattande könsskillnader. Utbildning och arbetskraftsdeltagande har länge varit två viktiga faktorer för att minska könsskillnader i Indien och runt om i världen. Den klassiska teorin om humankapital föreslår att ökad utbildningsnivå stärker kvinnors arbetsförmåga samt ökar deras löner vilket resulterar i högre arbetskraftsdeltagande. I Indien har sambandet däremot visat sig vara negativt, fler flickor går i grundskolan medan arbetskraftsdeltagandet för kvinnor har minskat. Under 1990 talet implementerades det omfattande utbildningsprogrammet DPEP i fyra faser med syfte att bland annat förbättra tillgången till grundskolan och minska könsskillnader i det indiska utbildningssystemet. För att undersöka hur DPEPs första fas har påverkat kvinnors arbetskraftsdeltagande har vi använt oss av en difference-in-difference-modell med data från Demographic and Health Survey från 2015 i kombination med Census data från 1991. Vi har inte kunnat fastställa någon signifikant effekt av första fasen av DPEP på kvinnors arbetskraftsdeltagande. Däremot visar resultaten likt tidigare studier att kvinnligt arbetskraftsdeltagande varierar till följd av kulturella och sociala faktorer. Med tanke på den trend som tycks råda i Indien och uppsatsens resultat kan det tänkas att utbildning i sig inte är ett tillräckligt medel för att bekämpa den diskriminering och de normer indiska kvinnor möter på arbetsmarknaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)