Varumärkesintrång och yttrandefrihet – Om ideella organisationers möjlighet att använda kända varumärken i konst, kritik och varumärkesparodier

Sammanfattning: Varumärken utgör en viktig kommunikationskanal för varumärkesinnehavaren. Det finns dock fler än varumärkesinnehavaren som vill kunna använda varumärket för att kunna förmedla olika typer av budskap, bl.a. ideella organisationer. Det händer att ideella organisationer använder kända företags varumärken och skapar varumärkesparodier och använder det i kritiska kampanjer eller konstverk. Syftet är ofta att på ett effektivt sätt rikta uppmärksamheten till negativa aspekter hos varumärkesinnehavaren. En inte helt oväntad reaktion från varumärkesinnehavarnas sida vid sådan varumärkesanvändning är att använda sig av sin varumärkesrättsliga ensamrätt. Tredje mans försvarsargument blir ofta att åberopa dennes rätt till yttrandefrihet. En konflikt uppstår eftersom ensamrätten som varumärkesinnehavaren innehar är den exklusiva rätten att förhindra tredje man från att använda varumärket, en rätt som också är kopplad till äganderätten. I examensarbetet utreds, genom att granska intrångskriterierna i anseende-skyddet i 1 kap. 10 § 1 st. 3 p. VML och artikel 10(2)(c) varumärkesdirektivet mot bakgrund av skyddet för yttrandefrihet och äganderätten, förutsättningarna och gränserna för tredje mans varumärkesanvändning av annans kända varumärke i konst, kritik och varumärkesparodier, och om sådan användning kan göra intrång i varumärkesrättslig mening. Dessutom problematiseras begreppet varumärkesparodi. Utifrån studier av lagstiftning, praxis som utvecklats av EUD och Europadomstolen, samt doktrin konstaterar examensarbetet att ideella organisationer kan anses begå varumärkesintrång vid användning av annans varumärke i konst, kritik och varumärkesparodier. För att tredje mans användning ska utgöra intrång, krävs dock att varumärket används i näringsverksamhet för varor eller tjänster. Kraven för att uppfylla det rekvisitet är emellertid lågt ställda och intrångsrekvisiten tar inte hänsyn till s.k. blandade yttranden. Anseendeskyddet innehåller dock en säkerhetsventil som, mot bakgrund av skäl 27 i varumärkesdirektivet, öppnar upp för argument om att sådan tredje mans varumärkesanvändning kan vara skälig p.g.a. yttrandefriheten, och därmed få tålas av varumärkesinnehavaren. Även om skäl 27 öppnar upp för att en avvägning ska göras i den beskrivna konflikten kan det ifrågasättas om det inte vore mer lämpligt att införa en uttrycklig inskränkningsbestämmelse i varumärkesdirektivet som tillåter tredje mans användning av annans varu-märke i konst, kritik eller varumärkesparodi.