VEM TRIVS BÄST? En kvantitativ studie om självskattad trivsel hos äldre på särskilt boende.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Författare: Alice Hagman; Fredrik Carlsson; [2019-05-23]

Nyckelord: Thriving; Nursing Homes; Aged;

Sammanfattning: Bakgrund Genom livet genomgår människan en mängd transitioner, vilket kan resultera i ett förändrat aktivitetsmönster. Det kan leda till att människan måste omvärdera eller förändra hur de förhåller sig till de vanor, rutiner och roller som funnits innan transitionen. En vanligt förekommande transition vid hög ålder är flytt från ordinärt- till särskilt boende. Flytten innebär en drastisk förändring av aktivitetsmönster, vanor, rutiner och roller, vilket kan påverka personen välmående. Trivsel är ett relevant begrepp att diskutera i relation till särskilda boenden. Begreppet definieras inom äldreomsorgen som goda upplevelser i livet trots sjukdomar och inskränkningar av individens autonomi. Det finns lite kunskap om och är därav av intresse att undersöka hur trivsel utvecklas med tid och om det finns skillnader i hur kvinnor och män skattar sin trivsel. Syfte Studiens syfte var att undersöka samband mellan självskattad trivsel hos äldre på särskilt boende och tid på boendet ur ett genusperspektiv.Metod Studien var en retrospektiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats och utgick från tidigare insamlad data i form av enkäter baserade på självskattningsinstrumentet The ThrivingofOlderPeopleAssessmentScale (TOPAS). TOPAS består av 32 frågor om trivsel på särskilt boende för äldre. Materialet utgjordes av enkätsvar från 78 personer som bearbetades i SPSS genom korrelationsanalyser och Mann-Whitney U-test. Analyser genomfördes på hela studiepopulationen samt uppdelat på kvinnor och män.Resultat Resultatet visade ett samband mellan ökad trivsel och längre tid på boendet, vid boendetid 1-24 månader. Sambandet fanns för hela studiepopulationen samt för kvinnor, men inte för män. Ingen statistisk signifikant skillnad av självskattad trivsel kunde påvisas mellan kvinnor och män. Både kvinnor och män skattade sin trivsel lägre i kategorierna positiva relationer med andra boende, deltagande i meningsfulla aktiviteter och möjligheter att vistas utanför boendet.Konklusion Studien indikerar att trivsel kan påverkas av boendetid, främst under de två första åren på boendet. Ett sambandet mellan självskattad trivsel och boendetid påvisades för kvinnor men inte för män. De tre kategorierna där trivsel skattas som lägst indikerar att arbetsterapeutens kompetens kan nyttjas för att öka trivseln på särskilda boenden för äldre.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)