Stadskärnors utveckling i relation till detaljhandeln : en studie om hur konsumtionsförändringar inom detaljhandeln påverkar stadskärnors utveckling och attraktivitet som handels- och mötesplats

Sammanfattning: Denna studie har undersökt hur stadskärnans utveckling påverkas av förändrade konsumtionsvanor inom detaljhandeln, så som nyttjande av ehandel och köpcentra. De centrala delarna av svenska städer har sedan medeltiden varit präglade av detaljhandeln, vilken har utvecklats från torgens marknader till butiker, varuhus och köpcentra samt vidare till det senaste; e-handeln (Bergman, 2003; Kärrholm och Nylund, 2011; Bruvik, 2019). Köpcentra utvecklades under 1970-talet i stadens periferi och blev en stark konkurrent till stadskärnans detaljhandel (Kärrholm och Nylund, 2011). Köpcentra har vuxit sig starkare och har konkurrerat ut stadskärnan allt mer. I samband med digitaliseringen av handeln (e-handeln) har stadskärnans roll som handelscentrum försvagats ännu mer. Skiftningarna inom detaljhandeln har gjort att även konsumtionen har förändrats. Den svenska konsumtionskulturen har gått från att handla allt mindre om pris och kvalitet till att istället vara en självförverkligande och identitetsskapande praktik (Fredriksson och Aslan, 2017). Bilanvändningen har haft stor inverkan på konsumtionen men även på staden och dess utformning (Tornberg och Hansen, 2007; Söderlind och Nedstam, 2015; Eskilsson och Thufvesson, 2017). Köpcentra anses många gånger vara ett tillgängligare alternativ än stadskärnan då de ofta är bilanpassade och byggda i viktiga kommunikationsnoder. Valet av handelsplats utgörs nästan uteslutande av tillgängligheten som därför blir avgörande för detaljhandelns fortlevnad i staden. Digitaliseringen av handeln har inneburit många möjligheter för konsumenter och handlare, men också många utmaningar. Konsumenter kan med hjälp av digitala medel enkelt hitta information, jämföra priser och byta handelskanal(Aslan, 2017; Fuentes och Svingstedt, 2017; Roncha, 2018). Stadskärnans handelsaktörer måste därför vara flexibla, kunna samarbeta med varandra och stadens planerare samt kunna använda sig av olika handelskanaler för att ha en chans mot köpcentra och e-handelsaktörer.