Mer än bara ljud: om exploatering av den urbana ljudmiljön

Sammanfattning: Ljudmiljön utgör en nivå av staden vars utrymme till stor del är orört, ett ökande intresse för ljudmarknadsföring och ljud/musik som konstnärlig utsmyckning, skvallrar dock om ett förändrat ljudlandskap. Syftet med studien har varit undersöka om stadens ljudmiljö kan förstås som en arena för olika former av ekonomiska intressen samt vilka konsekvenser en eventuell utökad ljussättning av offentliga platser kan få. Detta har undersökts utifrån två frågeställningar; (1)Varför finns det ett så stort intresse för ljud i marknadsföringssyfte hos kommersiella aktörer just nu samt (2) hur kan vi förstå användandet av ljud i marknadsföringssyfte i förhållande till offentliga och semi-offentliga rums funktion? Fem semistrukturerade intervjuer med aktuella aktörer inom ljudmarknadsföring och ljudsättning av offentliga och semi-offentliga miljöer har genomförts för att undersöka om och hur aktörer inom fältet beskriver stadens ljudmiljö, dess kvaliteter, brister och möjligheter. Uppsatsen rör sig inom en ram av geografisk teori kring det offentliga rummets funktion samt av ett fält av ljudstudier i koppling till musiketnologi och samhällsplanering. För att fördjupa förståelsen av kommersiella inslag i den urbana ljudmiljön finns även inslag från marknadsföringsteori med fokus på audiell marknadsföring. Ljudreklam och ljudsättning av offentliga miljöer kommer enligt deltagarna att öka, den urbana ljudmiljön är till stor del oexploaterad och intresset från markandsföringshåll ökar. En ökad exploatering av ljudmiljön kan enligt deltagarna ge negativa effekter, dels genom ljudets förmåga till sublim påverkan och svårigheten att värja sig från ljudet men även genom en allmän negativ påverkan på ljudmiljöns sammansättning. Nya synsätt på hur stadens ljudmiljö kan utnyttjas och låta förändrar inte bara möjligheten för marknadsföring utan även hur stadsrummen rummen konstrueras och används för flera parallella syften. I materialet finns en spänning mellan vad som benämns så som trevnad, attraktivitet och olika former av ekonomisk funktion. Här emellan det finns ljudsättningar som utöver funktionen som stämningsljud kan ge sekundära effekter i form av påverkan på potentiella konsumenter. En ökad diskussion om hur och varför staden låter efterfrågas för att skapa en mer behaglig ljudmiljö.