Intäktsredovisning : En jämförande studie mellan regelverken RFR 2 och K3

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Intäktsredovisning är av stor vikt för företag och bedöms i de flesta fall vara en av de största bokföringsposterna. Olika redovisningsmetoder kan ge upphov till olika utfall vilket kan påverka de intressenter som företaget interagerar med. Sedan den 1 januari 2018 har en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning trätt i kraft - IFRS 15. Den nya standarden har utvecklats av IASB i ett led för att uppnå konvergens genom en enda uppsättning av redovisningsstandarder internationellt. För noterade företag inom EU är det obligatoriskt att upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Ur ett svenskt perspektiv kommer således noterade koncerner att påverkas av den nya intäktsstandarden. För moderbolagen i noterade koncerner blir utfallet samma eftersom dessa företag måste tillämpa regelverket RFR 2 för redovisning. RFR 2 följer IFRS, men med anpassning för ÅRL och dess upplysningskrav. För dotterbolagen i noterade koncerner finns dock möjlighet att välja mellan regelverken RFR 2 och K3 vid upprättande av den finansiella rapporteringen. K3 är utvecklat av BFN och följer enbart de upplysningskrav som följer av ÅRL. Syftet med studien är att redogöra för hur intäktsredovisningen och utfallen skiljer sig åt vid tillämpning av K3 och RFR 2. Vidare syftar studien till att undersöka hur de olika tillämpningarna påverkar nyckeltal, beskattning och utdelningsmöjligheter ur ett intressentperspektiv. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats som berör entreprenadavtal, tjänsteuppdrag och försäljning av varor. Typfallen har analyserats genom att tillämpa respektive regelverk avseende recognition av intäkter, nyckeltal, inkomstskatt och utdelningsmöjligheter med hjälp av en modifierad intressentmodell. Den metod som tillämpats för studien är en kvalitativ innehållsanalys av abduktiv karaktär. Typfallens utfall ger slutsatsen att recognition av intäkter möjliggörs vid ett tidigare stadie vid tillämpning av RFR 2 och den nya intäktsstandarden IFRS 15 avseende försäljning av varor. Vid entreprenadavtal ges dock en senareläggning av recognition i jämförelse med K3 och vid tjänsteuppdrag görs ingen åtskillnad mellan regelverken. Vår slutsats är vidare att dessa skillnader även ger effekt på både nyckeltal, inkomstskatt att betala och utdelningsmöjligheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)