Förhandlingsbar rättvisa? - En studie om ett införande av åtalsuppgörelser i svensk rätt

Sammanfattning: I takt med en utveckling mot en mer komplicerad brottslighet har fler brott blivit svårare att utreda och lagföra. Det föreligger därmed ett behov av att öka effektiviteten i brottmålsprocessen. I detta sammanhang har åtalsuppgörelser blivit ett alltmer omdiskuterat ämne. Uppsatsen utreder huruvida åtalsuppgörelser bör införas i svensk rätt i syfte att effektivisera brottmålsprocessen. Sverige har sedan länge varit återhållsam i förhållande till ökade dispositiva inslag i brottmålsprocessen. Inställningen grundar sig delvis på risken för att rättssäkerheten inte upprätthålls i ett förfarande med åtalsuppgörelser. Uppsatsen undersöker vilka krav som ställs på rättssäkerhet i ett förfarande med åtalsuppgörelser. Den nuvarande svenska regleringen gällande förundersöknings- och åtalsplikt utreds och det kan konstateras att Sverige har gjort flera lagändringar för att effektivisera denna del av brottmålsprocessen. I förarbeten och doktrin kan det även utläsas en tendens mot en mer positiv syn på ett införande av åtalsuppgörelser. Ett införande förutsätter att förutsebarheten och rättssäkerheten i processen bibehålls. För att få inspiration till hur ett förfarande med åtalsuppgörelser kan utformas undersöks Finlands rättsliga reglering av åtalsuppgörelser. Finland införde åtalsuppgörelser för att effektivisera brottmålsprocessen och har gjort en rad överväganden för att tillförsäkra rättssäkerheten i förfarandet. Uppsatsens analys grundar sig på diskussionen kring huruvida straffprocessens främsta funktion är att vara brottsbekämpande eller rättssäker. Åtalsuppgörelser medför både fördelar och nackdelar, där främst effektivitet ställs mot rättssäkerhet. Med inspiration från Finland och med väl övervägda och noggrant utformade bestämmelser kan åtalsuppgörelser införas utan att det hämmar rättssäkerheten. Sverige bör därför överväga ett införande av åtalsuppgörelser i svensk rätt.