Patologi och patogenes vid förvärvad ekvin polyneuropati : i förhållande till andra perifera nervsjukdomar hos häst och andra djurslag

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: Nervcellen är kroppens mest känsliga celltyp för bland annat trauma och metabola förändringar. Skador kan uppstå av ett flertal orsaker. Följder av perifera nervskador kan vara av olika allvarlighetsgrad och ibland kan känsel eller motorik förloras. I vissa fall är skadan permanent och i andra fall, om skadan finns i perifera nervsystemet (PNS), kan nerver återbildas och funktion återfås. Trots nya undersökningsmetoder och en växande kunskap om perifera neuropatier är orsaker och mekanismer ofta oklara. Förvärvad ekvin polyneuropati (engelska: Acquired Equine Polyneuropathy – AEP, eller ”Scandinavian knuckling syndrome” – skandinaviskt överkotningssyndrom) är en förvärvad perifer nervsjukdom som verkar drabba hästar i alla åldrar och raser, men endast i Sverige, Norge och Finland. Hästarna ”kotar över” med bakbenen, vilket innebär att de inte sträcker ut distala delen av falangleden tillräckligt och därför snubblar eller i allvarligare fall går på framsidan av kotan istället för på hoven. Ibland förvärras symptomen och hästarna kan förlora kontrollen över bakbenen och bli sittandes. Ungefär en tredjedel av hästarna som drabbas av AEP avlivas av djurskyddsskäl eller, i mer sällsynta fall, självdör. Demyelinisering av perifera nerver är den dominerande skadan histopatologiskt. Infiltrat av mononukleära leukocyter vid de skadade nerverna har observerats. Etiologin till sjukdomen är okänd men det har fastslagits att den är förvärvad och inte genetiskt betingad. Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka etiologier som kan vara möjliga vid AEP genom att jämföra sjukdomen med andra nervsjukdomar. Förloppet, den histopatologiska bilden och epidemiologin vid AEP redovisades. Sedan jämfördes AEP med perifera nervsjukdomar hos hästar, hundar och människor. Eftersom det har konstaterats att AEP inte verkar vara genetiskt betingad jämfördes endast förvärvade och autoimmuna sjukdomar med AEP. En gemensam nämnare för hästar som insjuknat i AEP är att de utfodrats med inplastat foder eller hö med dålig kvalitet med avseende på mikroorganismer. Det har gett upphov till hypotesen att toxinproducerande mikroorganismer i fodret är en möjlig orsak till AEP. Det stöds av att mögel och mykotoxiner har visats kunna ge polyneuropati hos människor. I litteraturstudien noterades bland annat likheter mellan AEP och människor samt djur som drabbats av polyneuropati efter att ha utsatts för dålig mikrobiell miljö i fuktskadade hus. Några nervsjukdomar som är, eller tros vara, kopplade till bakterien Clostridium botulinum liknar AEP på olika sätt. Mer forskning krävs för att utreda ett eventuellt samband. Även primära och sekundära autoimmuna sjukdomar ger liknande nervskador som vid AEP. De inflammatoriska infiltrat som ses vid AEP jämfördes med dessa immunmedierade sjukdomar och även den aspekten behöver vidare utredning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)