Hur påverkar mänskliga kvarlevor åtgärderna på en skadeplats? : Hur påverkar mänskliga kvarlevor den tekniska åtgärdstiden?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Försvarshögskolan

Sammanfattning: När Försvarsmakten brukar sitt materiel under krigslika förhållanden kan både personer och materiel ta skada. Hur mänskliga kvarlevor skall omhändertas ur ett reperationsobjekt är idag okänt. Problemet med hanteringen av mänskliga kvarlevor återfinns inte i teknisk tjänst reglemente eller någon annan styrning. Problemet med mänskliga kvarlevor i ett objekt kan både vara en fråga för logistik, sjukvård, polis, juridik, teknisk tjänst eller en kombination av dessa. Chefen på plats behöver ha i åtanke tre stycken olika huvudskeenden, såsom att ta hand om den avlidne, sanera utrustningen och slutligen reparera utrustningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur hanteringen av mänskliga kvarlevor på en skadeplats bör regleras. Arbetet är avgränsat till att studera hur mänskliga kvarlevor lämpligen borde hanteras av den svenska försvarsmakten, från att en person blir skadad eller dödad i ett fordon, tills att vagnen kan bli lagad.  De metoder som används för datainsamling är intervju, frågeformulär och litteraturstudie. Resultat har visat att mänskliga kvarlevor indirekt påverkas nästan alla åtgärderna på en skadeplats och teknisk åtgärdstid. Det uppstår ett behov av att ta hand om den avlidna kroppen och att sanera utrustningen, vilket det finns bristande eller inga rutiner för. De rutiner som finns i reglementena är för generella för att ge stöd till beslutsfattaren. Vem som ska sanera och hur det ska genomföras inom försvarsmakten är fortfarande okänt. Författaren har tagit fram sju olika rekommendationer för fortsatta studier.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)