Socialsekreterares syn på anknytning vid familjehem

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal Bräcke högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Ungefär 20 000 barn är familjehemsplacerade i Sverige. Att bli placerad i ett familjehem och ryckas upp samt separeras från sin hemmiljö kan påverka ett barns anknytningsmönster. Teorin om anknytning påvisar vikten av att barn skapar sig trygga anknytningsmönster vilket leder till ökade möjligheter för fortsatt god utveckling. Den här studien har haft som syfte att få en fördjupad förståelse för hur socialsekreterare beskriver anknytning i förhållande till familjehemsplacerade barn mellan 0-3 år. Med stöd av en fenomenologisk studie har semistrukturerade intervjuer genomförts för att få en djupare förståelse av socialsekreterares syn på anknytning och hur kunskapen om den tillämpas vid familjehemsplaceringar. Studien har påvisat att olika definitioner används, olika förhållningssätt tillämpas och att anknytning som begrepp inte tydligt praktiseras vid familjehemsplaceringar. Slutsatsen med studien är att anknytningen är viktig, speciellt i förhållande till familjehemsplaceringar. Det krävs fortfarande mer forskning och kunskap inom anknytningsteorin i förhållande till familjehemsplaceringar då kunskaperna om teorin kan vara bristande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)