Styrmedel och marknadslösningar för minskat matavfall från hushåll

Sammanfattning: Varje år kasseras stora mängder mat i Sverige. En viss mängd av det matavfall som uppstår kan inte undvikas eftersom ett livsmedels alla delar inte kan konsumeras och därför måste slängas vid matlagning. Trots detta kvarstår faktum att stora mängder mat kastas före användning på grund av att hantering och tillagning inte sker på ett fördelaktigt sätt. I denna uppsats presenteras och analyseras två svenska kommuners system för avgiftsbeläggning inom området för matavfallshantering. Kommunerna har valt att implementera olika system. Gotlands kommun har valt att implementera en viktbaserad avfallstaxa medan Uppsala kommun istället tillämpar en fast avgift baserad på sopkärlets storlek. Inom ramen för uppsatsen utvärderas dessa två system utifrån ett kostnadseffektivt perspektiv. Den viktbaserade avfallstaxan ger upphov till ett scenario där hushåll föredrar att minska sina avfallsmängder så länge en sådan aktion ger en högre nytta i förhållande till hushållets kostnad. Med en fast avgift ges istället ett scenario där det ofta kan vara rationellt för hushållen att fylla kärl- och säck till bredden. I det långa loppet kan ett sådant agerande ge större avfallsmängder och därmed medföra negativ miljöpåverkan. I uppsatsen behandlas också en situation där en privat aktör påverkar den mängd matavfall som genereras genom att erbjuda en marknadslösning, en matkasse. En matkasse kan med stor sannolikhet minska den mängd matavfall som uppstår i ett hushåll om konceptet tillämpas frekvent, dock är det svårt att mäta den potentiella effekten. Aktioner från myndigheter och privata aktörer kan således ha betydelse när det handlar om att påverka den avfallsmängd som genereras i ett samhälle. Slutligen beräknas och utvärderas hushållets kostnad per kilo matavfall som minskas vid tillämpningen av en matkasse. Detta för att jämföra matkassen med de kommunala system för matavfallshantering som tillämpas i respektive kommun.