Hållbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utvärdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samhällsekonomisk nyttoanalys

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell ekologi; KTH/Industriell ekologi

Sammanfattning:

Att sträva mot en hållbar utveckling, inom alla dess aspekter, är i dagsläget högst aktuellt. Särskilt då medvetenheten ökat kring de negativa effekter som exempelvis utsläpp, föroreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla närvarande när man utvecklar en av samhällets allra mest vitala funktioner, nämligen transportinfrastruktur. Transportsystemen är, och har länge varit, ohållbara då bilar och andra motorfordon, som har stor miljöpåverkan, har prioriterats. För att minska utsläppen från transporter har Europeiska kommissionen uttryckt att andra typer av transportmedel, som kollektivtrafik, gång och cykling, bör ges högre prioritet. Flera stora städer i Europa har infört cykelvisioner och planer för att förbättra möjligheterna för att just cykla. Stockholm är en av dessa städer och en handfull projekt har därför införts för att rusta upp stadens cykelnät. Trots dessa cykelsatsningar görs dock få hållbarhetsanalyser av cykelinfrastrukturprojekt, vilket kan vara problematiskt då beslutsfattare ofta saknar adekvat underlag för att motivera investeringar.

Arbetet har undersökt den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten hos ett cykelinfrastrukturprojekt genom att jämföra projektets investeringskostnad mot dess samhällsvinster via kostnads- och nyttoanalys (CBA). Projektet som har undersökts innefattar en byggnation av en 400 m lång gång- och cykelbana längs Skärholmsvägen i sydvästra Stockholm. Tidigare har vägen kantats av cykelfält på vardera sida och ingen gångväg har funnits längs sträckan. Projektet väntas vara klart under 2015 och beräknas kosta 4,16-5 miljoner kronor.

Vid CBA utreds inledningsvis vilka effekter, som projektet ger upphov till, som ska beaktas i analysen. I detta arbete har hälsovinst, tidsvinst, bekvämlighetsvinst, olycksriskskillnad och miljövinst analyserats. Efter att effekterna kvantifierats omvandlas dessa kvantiteter till monetära termer för att kunna jämföras med projektets budget. Värdet för hälsovinster ges av minskad dödsrisk och värdet av ett statistiskt liv (VSL), tidsvinsten fås av ökad medelhastighet, bekvämlighetsvinsten beräknas genom att cyklisterna separeras från biltrafik, olycksriskskillnaden ges av förändringar i cyklisternas trafiksituation och miljövinsten fås av den andel nytillkomna cyklister som tidigare pendlade via bil.

Projektet kommer, enligt utförda beräkningar, resultera i en samhällsnytta på mellan 1,05 miljoner kronor och 2,88 miljoner kronor beroende på mängden genomförda antaganden. Den effekt som bidrog mest till denna nytta är hälsoeffekter med ett bidrag på mellan 919 000 kr och 2,76 miljoner kr. Den effekt som bidrog med minst nytta är miljövinst med ett bidrag på mellan 168 kr och 630 kr. Nyttan kan sedan jämföras med projektets budget vilken förmodas minst uppgå till 4.16 miljoner kronor. Den planerade kostnaden för projektet uppgår dock till 5 miljoner kronor. Projektet kommer alltså slutligen ge upphov till en samhällskostnad på mellan 1,28 miljoner kr och 3,95 miljoner kr enligt genomförda beräkningar.

Projektet kan möjligtvis anses vara samhällsekonomiskt gångbart om den procentuella bredden av gångbanan även motsvarar dess procentuella kostnad. Sedan miljöeffekten för projektet blev försumbar jämfört med övriga effekter kan ytterligare analysverktyg dock behövas för att vidare bedöma projektets miljöpåverkan. Detta är en indikation på att CBA är ett ofullständigt analysverktyg för att bedöma hållbarhet vad gäller cykelinfrastrukturprojekt. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)