FRP:s användning inom brokonstruktioner

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Byggteknik och design; KTH/Byggteknik och design

Sammanfattning: I dagsläget är de flesta broar i Sverige tillverkade med betong eller stål. Dessa broar är många gånger förknippade med stora kostnader som ofta beror på underhåll och reparation. FRP, som står för Fiber Reinforced Polymer, är ett relativt nytt material i bärande stommar men är ett väl etablerat material i förstärkningssammanhang. I Europa och i synnerhet Nederländerna finns det flertal broar byggda i FRP. Men på grund av brist på normer och regelverk att luta sig emot sker det sällan någon form av brokonstruktion med FRP i Sverige. Detta examensarbete syftar till att undersöka befintliga normer och studera hur materialet FRP används vid förstärkning och konstruktion av broar. Vidare syftar även arbetet till att undersöka egenskaperna hos FRP som byggmaterial och jämföra det med konventionella material som stål och betong. FRP, också benämnd fiberkomposit, är ett kompositmaterial som kan sammanställas på flera olika sätt. Genom olika material som kombineras och olika tillverkningsprocesser som används kan man på så sätt ge individuell utformning till materialet för dess användning. Fördelarna med FRP är många, men i allmänhet har det god styrka, god beständighet samtidigt som det har en låg vikt. Detta resulterar i att inom brokonstruktion så ger det strukturen en minskad egenvikt, vilket i sin tur underlättar en mängd olika saker. Detta arbete visar på att FRP-material har fördelaktiga egenskaper och kan i vissa situationer vara mer gynnsamt att använda än stål eller betong. Dock som tidigare påpekat saknas det specifika Eurokoder för detta material. Däremot är vi säkra på att introduktionen av en ny Eurokod samt med uppmuntran från myndigheter kommer användningen av FRP inom brokonstruktion utan tvekan öka. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)