De besynnerliga och besvärliga belastningarna - Belastningars sakrättsliga verkningar ur ett rättsekonomiskt perspektiv

Sammanfattning: Syftet med förevarande uppsats är att utreda om, och i så fall när, belastningar erhåller sakrättsliga verkningar. Ett ytterligare syfte är att försöka analysera rättsläget utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Detta eftersom intresseavvägningarna inom förmögenhetsrätten i stort, och kanske framförallt inom sakrätten, sannolikt i första hand grundar sig i ekonomiska intresseavvägningar. Den principiella utgångspunkten är att belastningar inte kan erhålla sakrättsliga verkningar. Som utgångspunkt görs undantag för belastningar i benefika avtal vilka erhåller borgenärsskydd. I övrigt är utgångspunkten att belastningar i både onerösa och benefika avtal varken erhåller absolut omsättningsskydd eller relativt omsättningsskydd. Skyddet för belastningsinnehavaren består i första hand av rätt till skadestånd från medkontrahenten och vid kollusion kan skadestånd för ren förmögenhetsskada från tredje man utgå. Undantag från huvudregeln kan dock tänkas och belastningar kan erhålla relativt omsättningsskydd i vissa fall. Ett tydligt undantag, där det finns lagstiftning på området, gäller för överlåtelseförbud beträffande fast egendom som erhåller absolut omsättningsskydd om förbudet har registrerats i fastighetsregistret. Vilka ytterligare undantag som kan finnas framgår inte uttryckligen av HD:s praxis men utrymmet för undantag framstår som restriktivt och ventilen för undantag tycks grunda sig i ett rekvisit av typen särskilda skäl. Det rättfärdigande skälet för den i stycket ovan beskrivna ordningen har framförallt gjorts med hänvisning till omsättningsintresset. I framställningen har det iakttagits och analyserats vilka hänsynstaganden HD låter ingå i omsättningsintresset. Sannolikt vill HD främja möjligheten att genomföra transaktioner mellan överlåtare och förvärvare och minska transaktionskostnaderna mellan de två. Slutsatserna i framställningen är att HD:s hänsynstaganden inte är helt tillfredsställande varför vissa ändringar de sententia ferenda föreslås. En av bristerna grundar sig i underlåtenheten att beakta teorin om befogad (generell) tillit i samhället som kan anses gynna den ekonomiska effektiviteten i samhället. Ytterligare framförs tankar om att ordningen kan minska antalet transaktioner genom att incitamenten för att genomföra exempelvis gåvotransaktioner i ledet mellan belastningsinnehavaren och överlåtaren minskar. Dessutom kan den av HD förordade ordning kritiseras som orättvis, framförallt vid belastningars sakrättsliga verkningar i benefika avtal.