Greenhouse Gas Emissions Reduction in the Heavy-Duty Transport Sector - A Case Study of Renewable Energy Carriers in Sweden

Sammanfattning: Den svenska transportsektorn står för ungefär en tredjedel av landets totala utsläpp av växthusgaser och släppte 2019 ut 16,4 Mt CO2-ekvivalenter. Av dessa står den tunga vägtrafiken för cirka 20 % och är efter passagerarfordonen den största källan till utsläpp av växthusgaser inom sektorn. I och med FN:s klimatpanels återkommande rapporter om klimatförändringen och den Europeiska Unionens nya klimatagenda har det blivit allt större fokus på att vi måste minska våra utsläpp. Dessutom har Sverige satt egna klimatmål om nettonollutsläpp till år 2045 och ett delmål på 70 % lägre utsläpp från transportsektorn till 2030 jämfört med år 2010s nivåer. Med detta som bakgrund ville denna studie undersöka hur byte till förnybara bränslen kan ge kostnadseffektiva utsläppsminskningar inom den tunga vägtrafiken i Sverige. Denna studie undersökte tio olika drivmedel (varav nio är förnybara och diesel inkluderas som referens) mot varandra genom en livscykelanalys, utifrån ett vagga-till-användningsperspektiv och en funktionell enhet på kg CO2-eq per fordonskilometer. Analysen genomfördes för två olika lastbilsmodeller och användningsområden, en lastbil som antogs ha ett körmönster anpassat för lokal distribution och en dragbil med ett körmönster för fjärrtransport. Ytterligare utfördes även en kostnadskalkyl, som total kostnad av ägarskap (TCO), för inköp och framdrift av de två fordonstyperna med enskilda beräkningar för de olika drivmedlen. I denna analys undersöktes även kostnadseffekterna om flytande biodrivmedel förlorar sin skattesubvention, samt ett högt och ett lågt fall för elvägs- (ERSV) och batterielbilen (BEV). Livscykel- och kostnadsanalysen kombinerades sedan för att kunna jämföra de olika förnybara drivmedlen utifrån kSEK per reducerat ton CO2-eq. Detta gjordes genom att titta på utsläppsbesparingar och kostnadsförändringar gentemot det likvärdiga dieselfordonet som också undersöktes i studien. Slutligen utfördes även en intervjustudie i två steg med aktörer som äger eller beställer tunga vägtransporter inom Sverige. Sammanlagt intervjuades 13 organisationer med geografiskt skilda verksamhetsområden grupperade utifrån kategorierna offentlig sektor, privat sektor, små-medelstora åkerier och paketdistributörer. Resultaten från analyserna visar att ERSV har de lägsta livscykelutsläppen för båda fordonstyperna. De näst lägsta livscykelutsläppen har BEV, och HVO-fordonet alternativt metanol-fordonet har de tredje lägsta. För distributionslastbilen har low case BEV lägst totala ägarekostnader, följt av low case ERSV och HVO-fordonet (inte inkluderande dieselfordonet). För fjärrtransportbilen har low case ERSV de lägsta totala ägarekostnaderna, följt av low case BEV och HVO-fordonet. Low case ERSV har högst emissionsreduktion per investerad svensk krona, och har både lägre kostnader och utsläpp jämfört med dieselfordonet. Intervjustudien visar att många tror på elektriska drivlinor som en långtidslösning, men att andra förnybara alternativ är nödvändiga för att ersätta fossil diesel. Flera driftproblem togs även upp, vilka måste övervinnas med hjälp av statliga medel och teknisk utveckling, för att säkra en smidig övergång till fossilfria tunga lastbilar. Med utgångspunkt från denna studies resultat rekommenderas vidare undersökningar med större fokus på användarfasens körmönster och arbetsområde. Även djupare undersökningar på de lovande alternativen som fortfarande är i konceptsfasen rekommenderas, samt vidare studier gällande problematiken med tillgång och infrastruktur rörande förnybara drivmedel. Slutligen rekommenderas även analyser med ett större geografiskt fokus, exempelvis på EU-nivå, eller framtida analyser då de olika drivmedlens marknadsandel ändrats.