”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper” Om analogt och digitalt skrivande i skolan

Detta är en Magister-uppsats från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Författare: Camilla Adler; Jessica Siwe; [2020]

Nyckelord: analog; artefakt; digital; hjälpmedel; skrivande;

Sammanfattning: Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in School Vi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var: • Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande? • Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt? • Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel? • Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel? Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. Metod Det material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. Resultat Digitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt. Specialpedagogiska implikationer I vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)