Sänkgnistningens motivationsfaktorer i svensk verkstadsindustri

Sammanfattning: Sänkgnistning är en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige används av både små och stora verkstadsföretag. Metoden används i syfte att framställa geometriskt komplexa detaljer, främst ur härdat stål. Dessa detaljer används vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebär att kunderna använder en eller fler detaljer, som producerats med sänkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande är att kunder använder sänkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar många produkter per sänkgnistdetalj. Detaljerna som framställts genom sänkgnistning har i dagsläget höga noggrannhetskrav eftersom toleranserna på kundernas slutprodukter ofta är små. Efterfrågan på sådana detaljer har ökat markant under de senaste fem till tio åren vilket ger sänkgnistningsindustrin potential att växa. Men trots metodens fördelar att skapa komplexa geometrier ur hårda metaller är metoden i dagsläget inte vanligt förekommande i svensk verkstadsindustri. Eftersom sänkgnistbearbetningen är en tidskrävande bearbetningsmetod väljer vissa företag att tillämpa den delvis konkurrerande bearbetningsmetoden hårdbearbetning som avverkar material betydligt fortare. De företag som tillverkar geometriskt komplexa detaljer med hårdbearbetning stöter ofta på problem eftersom bearbetningsmetoden inte har samma förmåga att skapa skarpa hörn och kanter med samma precision som sänkgnistning. Sänkgnistningens industriella aspekter kan delas in i tekniska, ekonomiska, kunskapsmässiga, arbetsmiljömässiga och säkerhetsrelaterade aspekter. Sänkgnistningen klarar att bearbeta hårda material, vanligtvis härdat stål, och kräver samtidigt att materialen, av verktyg och arbetsstycke, är elektriskt ledande. Sänkgnistning är en säker bearbetningsmetod med avseende på kvalitet, miljö samt säkerhet där kvalitetsavvikelser såväl som olyckor och miljöpåverkan är lägre i jämförelse med konventionella bearbetningsmetoder. Den största investeringskostnaden som äger rum vid implementering av en sänkgnistbearbetning är själva sänkgnistmaskinen. I Sverige är denna investeringskostnad relativt stor då det i Sverige används dyrare maskiner med högre noggrannhet och precision. Detta görs för att kunna skapa högkvalitativa produkter och på så sätt konkurrera med låglöneländer. Tyvärr besitter endast ett fåtal personer kunskap om sänkgnistning som bearbetningsmetod vilket är en betydande faktor till att sänkgnistningen inte är mer utbredd inom svensk verkstadsindustri. I framtiden kommer sänkgnisttekniken att kombineras med hårdbearbetning för att skapa högre effektivitet vid produktion. Verktygsförslitningen förväntas minska och sänkgnistprocessen förväntas även att automatiseras i stor grad. En ökad automatisering skulle leda till att tillverkningskostnaderna kan hållas nere på grund av att bland annat personalkostnader och kvalitetsavvikelser minimeras. Det som i dagsläget motiverar företag inom svensk verkstadsindustri att implementera sänkgnistning som bearbetningsmetod är dess unika tekniska egenskaper. Till dess förmåga att skapa komplexa geometrier med bland annat skarpa hörn och kanter finns ingen substituerande traditionell bearbetningsmetod. Det förekommer även i verkstadsindustrin att flera företag fortsätter att tillämpa sänkgnistning som bearbetningsmetod trots att viss del av bearbetningen i dagsläget skulle kunna göras med hårdbearbetning. En betydande faktor till detta är att det ofta saknas kapital för nyinvesteringar.