Ränteavdragsbegränsningsregeln - Hur påverkar beneficial owner rent konstlade upplägg?

Sammanfattning: I en kartläggning gjord av SRN upptäcktes vissa skatteplaneringsförfaranden som innebar att företagen genom koncerninterna lån kunde begära avdrag för räntekostnaderna i Sverige medans motsvarande ränteinkomst slussades till länder där inkomsten beskattades lågt eller inte alls. Innan 2009 har Skatteverket inte haft möjlighet att neka avdrag för räntekostnaderna av lånestrukturer inom koncerner som de ansett vara rent konstlade upplägg. Lagstiftaren har nu infört regler som begränsar rätten till avdrag för koncerninterna lån oavsett vad lånet avser. För att inte förhindra affärsmässigt motiverade förfaranden infördes undantag där avdrag medges. Undantagen kräver att den som faktiskt har rätt till inkomsten beskattas med minst 10 procent, tioprocentsregeln, eller att lånet är huvudsakligen affärsmässigt motiverad, ventilen. Vidare ansågs lagstiftaren att det behövs ytterligare skatteflyktsrekvisit som ska förhindra kringgående av undantaget. De regler som har införts för att förhindra skatteundandragande genom ränteavdrag har fått utstått en hel del kritik i såväl lagmotiven som i doktrin. Anledningen har varit att reglerna som införts innehåller flera rekvisit som skapar gränsdragningsproblematik vid bedömningen om de anses vara uppfyllda och uttrycket den som faktiskt har rätt till inkomsten saknar förankring i svensk internrätt. Lagrummet har på flera sätt och grunder gett skatteverket möjligheter till att neka företagen avdrag för räntekostnader. Problemet är att det finns risker med att ränteavdragsbegränsningsreglerna kan komma att tillämpas på transaktioner som anses accepterade enligt skatteavtalsrätten och EU-rätten. Studien syftar till att undersöka om de nuvarande skatteflyktsrekvisit i ränteavdragsbegränsningsregler endast ger skatteverket möjligheten att neka avdrag för räntekostnader vid förfaranden som anses vara rent konstlade upplägg. Syftet kommer att uppfyllas genom en rättsvetenskaplig metod.