Är idrotten demokratisk? : En studie av ungdomars möjlighet att påverka verksamheten inom den svenska idrottsrörelsen

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning. De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut? Metod Jag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ”Ungdomsinspiratörer” samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna. Studien bestod av två olika enkäter. Några av frågorna till de vuxna hade kvalitativ karaktär. Resultat I källgenomgången framkom att RF under de senaste åren har satsat mycket på ökad ungdomsdelaktighet. Det har bland annat skett genom projektet Unga Ledare mellan åren 2001-2003. Inom projektet återfanns det olika metoder för att öka ungdomsdelaktigheten. Medelåldern när ungdomar får sitt första ledaruppdrag i föreningarna är 17 år och på högre nivå är medelåldern 19 år. 60 % av de tillfrågade ungdomarna svarade att de blev ledare inom sin förening eftersom någon frågade dem. Samtliga av de tillfrågade vuxna anser att de arbetar aktivt för att öka ungdomars delaktighet i verksamheten. Dock ser detta ut på olika sätt. Skillnaden mellan föreningar, SF och DF handlar till stor del om hur vanligt det är med ungdomsråd och deras möjlighet till påverkan. De olika svårigheterna med ungdomspåverkan går att dela in i fyra huvudgrupper enligt de vuxna. Det är idrottens organisation, tidsbrist, osäkerhet samt ”gubbväldet”. Detta är även saker de vuxna vill att man ska ändra i framtiden för att få ökad ungdomsdelaktighet. Slutsats Idrotten måste våga fråga ungdomar för att få in dem i verksamheten. Dessutom måste man våga ge dem ansvar och släppa taget om makten och de gamla tankesätten. Detta kan ske på olika sätt. För att få den bästa organisationen bör man ha blandade åldrar på samtliga nivåer.