Barn som upplever våld i nära relation: våldets konsekvenser ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om barnets påverkan av upplevt våld i nära relation

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete; Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: En kvalitativ studie som undersöker hur barn kan påverkas av upplevt våld i nära relation och hur våldets orsaker kan förstås och förebyggas. Studien är baserad på fyra intervjuer med yrkesverksamma socionomer som har erfarenhet av arbete inom våld i nära relation. Socionomerna arbetar på ett Barnahus, ett kriscentrum för män, Centrum mot våld samt en verksamhet som bland annat arbetar med familjesamtal. De teoretiska ramar som studien utgörs av är genusperspektivet samt symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet indikerar på att konsekvenserna av våld är desamma oaktat om ett barn har bevittnat eller själv blivit utsatt för våldet. Detta främst vad gäller de psykiska konsekvenserna som vanligen förklaras i form av skuld, skam och självförakt. Konsekvenserna beroende på barnets könstillhörighet visar på olikheter, där identifikation till föräldrar och anpassning efter samhällsnormer tycks ha en inverkan på barnets utveckling till följd av våldet. Många barn har obearbetade känslor vilka presenteras som konsekvenser av våldet, men kan även förstås som orsaker till eget bruk av våld i nära relation senare i livet. För att mildra konsekvenser men också förebygga våldet och dess uppkomst behöver ett större föräldraansvar tas för att minska ett barns konsekvenser samt avlasta barnets känslor av skuld. Ytterligare behöver barn ges möjlighet att resonera kring samhällsnormer och könsspecifika förväntningar. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)