Reporäntans påverkan på underprissättning

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra till forskning gällande huruvida reporäntan i Sverige påverkar underprissättning vid börsintroduktioner. I studien utvecklas en hypotes baserad på teorier om företagsvärdering med fokus på kassaflödesvärdering, WACC och CAPM. Studien har en deduktiv ansats där en kvantitativ metod tillämpats. Insamlat material består av sekundärdata. Utifrån denna har sedan eventuella relationer mellan reporänta och underprissättning undersökts deskriptivt, grafiskt, i ANOVA-tester samt i multipel regressionsanalys, vilken även inkluderar kontrollvariabler som använts i tidigare studier. Studiens empiriska data har hämtats från Bloomberg där 457 dataobjekt ingick i populationen bestående av samtliga börsintroduktioner mellan åren 2000 och 2020 samt från Riksbanken. Information gällande handelsplats, företagsstorlek (börsvärde), förstadagsavkastning, bransch och teckningskurs hämtades för samtliga börsintroduktioner från Bloomberg. Vidare hämtades information om svenska reporäntan för de aktuella åren från Riksbankens hemsida. Studien visar att underprissättning förekom på den svenska börsmarknaden mellan åren 2000-2020 med ett medelvärde på 7,6%. Andelen underprissatta börsintroduktioner uppgick till 55,4%. I linje med uppställd hypotes visar studien deskriptivt och grafiskt ett negativt samband mellan aktuell reporänta och underprissättning. Även ANOVA-test, där extremvärden uteslutits, ger stöd för hypotesen. Däremot gav regressionsanalysen, där även kontrollvariabler inkluderades, inget stöd till hypotesen om ett samband mellan underprissättning och aktuell reporänta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)