Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet

Sammanfattning: Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet. Idag har ”forskarna […] på allvar börjat undersöka ljudmiljön vi lever i. För framtidens arkitekter och stadsplanerare kommer det att vara lika viktigt att utforma det ”akustiska rummet” som det visuella.” (Karlsson Henrik, online, 2005) Kandidatarbetet är genomgående reflekterande och tar sig en viktig utgångspunkt i det subjektivt beskrivna. Egna ljudberättelser utgör en viktig del. Som landskapsarkitekt tränas man i ett visuellt seende. De subjektiva textskildringarna kan ses som inspiration till att beskriva platser utifrån ljudupplevelser. Det framgår av litteraturen att det råder en avsaknad av samarbete mellan yrkesprofessioner. Ett flertal källor menar, att en gemensam ljudterminologi är en förutsättning för ett samarbete över disciplinärgränser. Uppsatsen belyser kortfattat skillnaden mellan ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt synsätt. Här konstateras en skiljaktighet. Joakim Nyström (2007) betonar en skillnad i sitt examensarbete ”Akustisk design”: ”Akustikers arbetsprocess skiljer sig märkbart från designämnenas med sin strukturella metodik och väldefinierade utformning. Inom arkitektur- och designområdet, som utgör en viktig kontaktyta mellan teknologin och det mänskliga vardagslivet, läggs en större vikt vid just hantverket och arbetsprocessen”. (Nyström, 2007, s.1) I staden förenas ljud av olika karaktärer. Forskning visar att mötet mellan naturliga och av människan, skapade ljud och deras påverkan på stadslandskapet är en viktig planeringsaspekt. I kapitlet ”Ljud i planering” (sid.21) redogörs för ljud i planeringsprocessen och där ges exempel på hur ljud kan införlivas i gestaltning av det urbana landskapet. Exempel som tas upp är ljudmaskering och akustisk tonsättning, vilka av kandidatarbetet framkommit vara relevanta gestaltningsaspekter för ljudmiljöer. Vidare framgår det att gröna miljöer främjar ljudmiljön i det urbana landskapet. I kandidatarbetets avslutning (Kap. 4 sid. 31) sammanfattas uppsatsens genomgående reflektioner och frågeställningarna följs upp. Här ges även en kommentar till de subjektiva textskildringar och nya frågeställningar formuleras. Av kandidatarbetet framgår det att ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse i det urbana landskapet. Kontemplativa platser bör beaktas och enligt forskare bör en sådan plats ha inslag av naturljud.