Skillnader i aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar : En studie av små och stora svenska mjukvarubolag

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning: De bolag som ligger under gränsvärdena för påtvingad K3, får välja om de vill tillämpa ett förenklingsregelverk som K2 eller principbaserade regelverk som K3 eller IFRS. För egenupparbetade immateriella tillgångar, som är en överhängande del i en snabbt växande mjukvarubransch är detta val signifikant då man vid K2 inte får aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar vilket man får göra enligt de principbaserade regelverken. Detta kan för bolag vara skillnaden mellan fortsatt fortlevnad eller ej då en kostnadsföring av bolagets tillgångar istället för aktivering kan leda till kontrollbalansräkning. Eftersom det inte finns några andra signifikanta skillnader mellan K2 och de principbaserade regelverken, bör detta vara ett huvudskäl för bolag som frivilligt får tillämpa de principbaserade regelverken att tillämpa dem. Det tyder på att det finns incitament för små bolag, som vi i denna studie kategoriserar som bolag som är under gränsvärdena för att vara påtvingade K3, att redovisa enligt ett principbaserat regelverk. Detta incitament blir sedan klart tydligare om de riskerar kontrollbalansräkning. Vid ett sådant fall kan det även finnas incitament att utnyttja tolkningsutrymmet som finns i de principbaserade regelverken för att försöka redovisa en större andel egenupparbetade tillgångar än vad de egentligen bör göra. Valbarheten av redovisningsprincip i kombination med en subjektivitet i värderingen av dessa tillgångar ökar svårigheten för investerare att göra en precis värderingen av enskilda mjukvarubolag.  Vi har därför med denna studie velat undersöka om det finns det något samband mellan andelen egenupparbetade immateriella tillgångar i förhållande till immateriella tillgångar och bolagsstorlek. Vidare vill vi undersöka vad som kan förklara detta samband samt vad revisorers syn på detta är.  För att undersöka detta har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. De kvantitativa resultaten har varit grunden för våra slutsatser där den kvalitativa delen har använts för en djupare förståelse, framför allt vid undersökning av orsakssamband. Vi har i denna studie hittat ett signifikant negativt samband mellan andelen egenupparbetade immateriella tillgångar och bolagens storlek. Däremot visade känslighetsanalysen att sambandet inte längre är signifikant när vi inkluderar kontrollvariabler i testet. Det visar på att det finns ett samband, men att det kan vara andra variabler som förklarar sambandet. Detta samband är något som den kvalitativa studien stödjer där flertalet revisorer menar på att de underliggande faktorerna till vårt resultat är att utvecklingsarbete ofta är en större andel av verksamheten bland mindre bolag och inte att de är mer benägna att aktivera en större andel, undantaget för bolag som riskerar kontrollbalansräkning. Det leder automatiskt till en större andel egenupparbetade immateriella tillgångar och att det troligtvis finns andra variabler som bättre förklarar sambandet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)