Hur hårt ska ungdomar straffas? - En straffteoretisk analys av förslaget att avskaffa ungdomsreduktionen för myndiga lagöverträdare

Sammanfattning: Unga lagöverträdare särbehandlas i svensk rätt fram till 21 års ålder genom att deras ungdom beaktas i mildrande riktning vid straffmätningen och påföljdsbedömningen. Särbehandlingen kallas ibland ungdomsreduktionen. I december 2018 presenterade den av regeringen tillsatta ungdomsreduktionsutredningen ett förslag som innebar att ungdomsreduktionen ska slopas för lagöverträdare som fyllt 18 år. I mars 2020 aviserade justitieminister Morgan Johansson att regeringen avser att inskränka ungdomsreduktionen för denna grupp. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett avskaffande av ungdomsreduktionen förhåller sig till ett antal straffteoretiska principer, förklaringsmodeller och teorier som ligger till grund för det svenska straffsystemet. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka motiv och avvägningar ligger bakom särbehandlingen av unga vuxna i gällande rätt? Vilka motiv och avvägningar ligger bakom de förändringar som föreslås i ungdomsreduktionsutredningen? Skulle ett avskaffande av ungdomsreduktionen innebära ett avsteg från de principiella skäl som ligger bakom den nuvarande regleringen? Om så är fallet – hur kan ett sådant avsteg förklaras? De skäl som motiverar att unga personer ska särbehandlas straffrättsligt kan delas upp i tre kategorier. Den första kategorin framhåller att bestraffning av unga personer är ineffektivt och att man därför av preventionsskäl bör bestraffa ungdomar mildare. Den andra kategorin framhåller att unga personer har en outvecklad ansvarsförmåga samt är mer känsliga för bestraffning och att man därför av proportionalitetsskäl bör bestraffa dem mildare. Den tredje kategorin tar slutligen sikte på att samhället av humanitetsskäl bör visa tolerans för att ungdomars mognadsprocess med nödvändighet innefattar frigörelse från vuxna samt experimenterande och testande av gränser. I analysen konstaterar jag att ett avskaffande av ungdomsreduktionen för myndiga lagöverträdare skulle innebära ett avsteg från de principiella skäl som ligger bakom den nuvarande regleringen. De skäl som jag istället menar kan identifieras för att förklara förslaget är det allmänna rättsmedvetandet, vedergällning eller en mer offensiv straffrättspolitik där kriminalpolitikens syfte främst är att visa handlingskraft och lugna allmänheten. Jag menar att varken det allmänna rättsmedvetandet, vedergällningstanken eller en vilja att visa politisk handlingskraft bör väga tyngre än preventions-, proportionalitets- och humanitetsskälet. Jag anser därför att det är omotiverat att göra ett avsteg från dessa skäl.