Kreditgivning till företag : En studie om kreditgivning till företag i Västerbottens läns inland och i Umeå

Sammanfattning: Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt. I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland. Detta ledde oss fram till följande frågeställning: Hur fungerar kreditgivningsprocessen praktiskt inom banken och hur genomför de kreditbedömningar av företag i mindre städer jämfört med i större städer? Syftet med denna studie var att påvisa den geografiska aspektens betydelse när det gäller bankers kreditgivning till företag och att, ifall det fanns några skillnader, ge förslag på åtgärder för att minska dessa. Vår förhoppning var även att kunna bidra till en ökad förståelse inom området och om möjligt tillföra ny kunskap. I teorin har vi valt att börja med en presentation av kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen. Därefter har vi gått igenom information och kreditrisk då dessa är två centrala delar som banken tar i beaktning i samband med kreditgivning till företag. Utifrån teorin har vi sedan utarbetat en intervjuguide som låg till grund för våra intervjuer. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat nio respondenter med olika befattningar på tre olika banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Respondenterna arbetar på olika kontor i antingen Umeå eller i Västerbottens läns inland. Dessa intervjuer utgör det empiriska materialet i denna studie. I vår slutsats av studien har vi kommit fram till att det inte finns någon geografisk skillnad när det gäller hur kreditgivningsprocessen genomförs och vilka steg bankerna går igenom. Studien visade däremot att vilken information som bankerna lägger vikt vid i kreditbedömningen skiljer sig åt beroende på om banken är verksam i Umeå eller i en stad eller ort i inlandet. Ytterligare en slutsats är att bankmännen i inlandet använder sitt personliga kontaktnät vid insamlandet av information, något som bankmännen i Umeå inte gör.