INFLYTANDE, konsensus eller maktkamp

Detta är en Master-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning:

Medborgardeltagande är enligt lag en del i processen när en detaljplan tas fram. Syftet är att medborgarnas åsikter ska vägas in vid beslutsfattandet och på så vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna är inte de enda som gör anspråk på att påverka besluten. Andra aktörer, så som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutänden vägas in i det politiska beslutet. Den representativa demokratin är överordnad den deltagandeprocess som används i planeringen, frågan är vilken betydelse medborgardeltagandet verkligen har när en detaljplan ska tas fram. Syftet med undersökningen är att bredda kunskapsunderlaget gällande hur medborgardeltagande i den fysiska planeringen fungerar i praktiken. Detta utifrån ett demokratiperspektiv av Flyvbjergs (1998) tolkning av Foucault. Uppsatsen ämnar besvara hur olika aktörers inflytande fungerar i praktiken, vilka som kommer till tals och hur de utövar sin möjlighet till inflytande. Frågor kring mötesformens betydelse och hur aktörer upplever sitt inflytande har också undersökts. Undersökningen bygger på en fallstudie av en workshop för utökat medborgarinflytande i Laholms kommun gällande planområdet, Glänninge. Studien har genomförts med hjälp av två semistrukturerade intervjuer med en informant som är insatt i planeringsprocessen, en fokusgrupp med medborgare som närvarat under workshopen, 50 strukturerade intervjuer med medborgare som inte närvarat vid workshopen samt en systematisk observation. Det empiriska materialet har sedan tolkats med hjälp av en innehållsanalys. Undersökningen visade att det är politiker, planerare, andra kommunala tjänstemän, intresseorganisationer, exploatörer och medborgare som har kommit till tals under den undersökta workshopen. Politiker har utövat inflytande genom sin roll som beslutsfattare samt med hjälp av sina retoriska resurser. Planerare har brukat inflytande då de medverkat i att sätta dagordningen och på så vis kontrollerat vad som diskuteras. Andra kommunala tjänstemän har stärkt politikernas och planerarnas inflytande genom att legitimera sina arbetskamraters och chefers åsikter och förslag. Intresseorganisationen har utövat inflytande via sin roll som sakägare och genom att ta en dominerande roll i samtalet. Exploatörer har stärkt sitt inflyttade tillsammans med intresseorganisationen genom att skapa ett nätverk och därmed utnyttjat strategier för att vinna inflytande. Medborgare hade inflytande angående utformningen men inte gällande för eller emot exploateringen. Mötets form bidrog till att möjligheterna att komma till tals blev ojämnt fördelade då de med mer resurser än andra utnyttjade detta för att framföra sina åsikter. Enlig informanten var möjligheterna till medborgarinflytande stora för deltagarna men inte för de som valde att inte medverka. Vilka av deltagarna mer specifikt som har haft stort inflytande förtydligade hen inte. Medborgarna i fokusgruppens upplevelse av inflytande var mycket varierande från individ till individ.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)