En veterinärbesiktnings betydelse för felbedömning vid hästköp

Sammanfattning: Hästnäringen i Sverige fortsätter att växa. Ridsporten är en av de mest populära sporterna i Sverige med utövande från nybörjarnivå upp till världseliten. Vid en mätning som gjordes 2016 uppmättes antalet hästar i Sverige till cirka 355 500 stycken. Med många utövande och många hästar i landet kommer en bred handel, en handel som i takt med sportens utveckling också borde öka. Idag omfattas hästaffärer av samma lagstiftning som handeln med icke levande ting. Det största problemet är att hästar är levande djur, de är under ständig förändring och kan inte jämföras med ett dött ting av plast. Andra problem är att värdet kan skilja från några tusen kronor upp till mångmiljonbelopp och användningsområdet varierar väldigt mycket. Bara här får vi en liten förståelse för den svårighet som råder i att hästköp omfattas av en lagstiftning som är anpassad för icke levande ting. Inom köprätten pågår debatter om huruvida det går att utläsa någon form av plikt för köparen att undersöka varan den köper. Denna debatt blir extra intressant för hästköp, förfarandet vid köp av icke levande ting och förfarandet vid köp av häst skiljer sig åt väsentligt. Ett hästköp föregås i de flesta fall av flera undersökningar. Köparen kan skåda hästen från marken, om möjligt sker provridning och sist genomförs en veterinärbesiktning. Vad som är den stora skillnaden är veterinärbesiktningen, att ta in en expert för att utföra en undersökning borde ha en viss betydelse. Det tål därför att diskutera huruvida undersökning, speciellt besiktningen, vid hästköp är att betrakta som sedvänja.