Skogsägares val av affärspartner : om skogsägares syn på skogsägarföreningar

Sammanfattning: Sveriges skogsmark är idag mycket eftertraktad såsom en plats för rekreation, en penningplacering, jaktmark, etc. I och med detta har fastighetspriserna skjutit i höjden, och det verkar inte finnas någon avmattning i sikte inom den närmsta tiden. Världsmarknaden för försäljning av massa, papper och sågade trävaror har även den varit gynnsam, vilket avspeglar sig i betalningsförmågan till skogsägarna. Fler och fler aktörer slåss om att få köpa den allt mer eftertraktade skogsråvaran hos Sveriges skogsägare och även det gynnar prisbilden. Det finns fyra skogsägarföreningar i Sverige. De fyra är uppdelade geografiskt över hela landet. Av Sveriges ca 350 000 skogsägare är ca 100 000 anslutna till någon av skogsägarföreningarna. Denna studie berör enbart Södra skogsägarna, som har flest medlemmar samt störst omsättning. Medlemsantalet är ca 52 000. Syftet med denna studie är att identifiera olika anledningar till att skogsägarna väljer att vara medlemmar i en skogsägarförening. Hur stor roll spelar den personliga kontakten med virkesköparen på orten, och är den sociala kontakten grannarna emellan något som påverkar valet att sälja till en skogsägarförening eller en annan uppköpare? Är tradition och ideologi avgörande för skogsägarna? Eller är det bara de som förstår sig på skogsägarföreningarnas ekonomiska modell som väljer att bli medlemmar? Det är dessa frågor som denna studie försöker besvara. Som teoretisk bas för att analysera skogsägarnas val används valda delar av den kooperativa teorin som finns tillgänglig. Det är främst transaktionskostnadsteorin som berörs. Där beskrivs de kostnader som uppkommer mellan köpare och säljare i en affärssituation. Resultaten från studien visar att skogsägares val av affärspartner grundar sig till stor del på relationen med virkesinköparen på orten. Vilket företag denne representerar är av mindre vikt. Många skogsägare skulle byta företag att leverera till, om virkesinköparen bytte arbetsplats. Den sociala kontakten skogsägare och grannar emellan påverkar inte skogsägaren i valet av affärspartner. Däremot diskuteras gärna allehanda skogsskötselfrågor. Förståelsen för skogsägarföreningens ekonomiska modell är korrelerad med kunskapen om denna. Icke-medlemmar vill veta direkt vad det slutliga nettot blir och uttalar ett ointresse i att sätta sig in i Södras avkastningsmodell. Även vissa medlemmar väljer ibland andra affärspartners då det rör större avverkningar. Skogsägarens känsla för de val denne gör är av överordnad betydelse i alla beslut. När skogsägaren är nöjd med sitt handlande, både vad gäller valet av skogsskötselmetoder och samarbetspartners, är han eller hon övertygad om att detta är rätt handlande.