Att göra läsningen angelägen : Didaktiska möjligheter och hinder i arbetet med att väcka elevers intresse för läsning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om möjligheter och hinder i lärares arbete med att skapa läsintresse hos elever med varierad språklig bakgrund och förmåga. Tidigare forskning, internationella och nationella granskningar och rapporter påvisar en trend av ett sjunkande intresse för läsning bland våra elever och forskning kring hur trenden kan vändas efterfrågas. Undersökningen har skett genom en kvalitativ ansats där sju lärare med olika undervisningserfarenhet från förskoleklass till gymnasium valts ut utifrån att de bedömts ha lyckats särskilt väl i sitt arbete med att främja läsintresse i sina elevgrupper. En av de intervjuade lärarna har studerats närmre genom observation och intervju med fem elever i lärarens undervisningsgrupp.  Lärarna har djupintervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom meningskoncentrering och därefter tematisk innehållsanalys. Analysen har utmynnat i sju didaktiska teman som kan tänkas verka för att väcka läsintresse och sex didaktiska teman som upplevs som hinder i det läsfrämjande arbetet. Sju läsfrämjande didaktiska teman har sammanfattats under följande rubriker: Att göra läsningen angelägen, Känslomässigt berörd, Tillsammans, Konsten att ställa frågor, Empatisk nyfikenhet gentemot elevens val, Tid och tillgänglighet och slutligen Didaktisk utveckling i mötet med det svåra. De hinder som framträtt har beskrivits under följande teman: Bedömning och mätbarhet, Bristfällig undervisning och negativa läserfarenheter, Läsnormer,  Bristfällig samverkan, Konkurrens med annat och Skolsegregationen.  I samband med elevintervjuerna kan ett separat tema för den gruppen skönjas som benämns Koncentration och trötthet. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning och merparten av studiens teman kan relateras till – och bekräftas av resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultatet har också diskuterats utifrån didaktisk teori genom Libergs (2017) fem dimensioner av Didaktisk relief. De dimensioner som framträder tydligast i relation till studiens empiri är eleverfarenhetsdimension, generaliserande dimension samt en kreativ, framåtblickande dimension.  De disciplinära och perspektifierande dimensionerna präglar reliefen utifrån ett kritiskt perspektiv  på undervisningsinnehåll och föreskrifter och kan kopplas samman med studiens teman om hinder i arbetet med att väcka läsintresse.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)