Klass(iska) representationer : Klassmärkta femininiteter i Fanny Ambjörnssons avhandling "I en klass för sig"

Sammanfattning: Bakgrund/Frågeställning: När Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande få avhandlingar kan räkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och på olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett år kvinnor på två olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (Samhällsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus. Den är en central intervention inom genusforskningen och som sådan är den intressant att studeras närmare. I den här uppsatsen analyseras hur klassmärkta femininiteter, ett begrepp hämtat från den brittiska sociologen Beverly Skeggs, representeras i Ambjörnssons avhandling; hur ser arbetarklasskvinnorna ut i Ambjörnssons text? Vilka uttryck ges de och vilka attityder och hållningar blir de bärare av ? och vad får Ambjörnssons framställningar av arbetarklasskvinnorna för konsekvenser för det projekt hon skriver in sig i? Syfte: Att genom en närläsning försöka blottlägga de diskursiva framställningar av arbetarklasskvinnor som går att spåra i texten, och problematisera Ambjörnssons etnografiska angreppssätt. Tre teman studeras närmare: beskrivningar av klass, sexualitet samt etnicitet. Utgångspunkter: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i kunskapsfältet cultural studies och dess kritiska etnografi, där begreppet representation står i centrum. Postkolonialt inspirerad forskning samt feministisk forskning med rötter i Bourdieus tankegods skapar en teoretisk grund för analysen. Vidare är Foucaults förståelse av kopplingen mellan makt och kunskap central, liksom Gramscis hegemonibegrepp. Slutsatser/Resultat: I en avslutande diskussion argumenterar uppsatsen för att Ambjörnsson, trots en intressant och viktig ansats, genom sin text representerar kvinnorna i BF-klassen på ett sätt som kan kopplas till traditionella framställningar av arbetarklasskvinnor som avvikande. Vidare argumenterar uppsatsen för att Ambjörnssons etnografiska angreppssätt avpolitiserar frågor om kön, klass och etnicitet och därmed bidrar till att reproducera de ordningar som avhandlingen avsett utmana.