Irakkriget: en humanitär intervention?

Sammanfattning: Förenta Nationerna grundades i syfte att främja kollektiv säkerhet och undvika krig och konflikter. FN-stadgan uppmanar världens nationer att lösa sina internationella tvister med fredliga medel, och fördömer i artikel 2(4) våldsanvändning och hot om våld. I stadgan föreskrivs två undantag till våldsförbudet: självförsvarsrätt och mandat från säkerhetsrådet. Det råder diskussioner kring huruvida våldsförbudet ska tolkas till förmån för doktrinen om humanitär intervention, som handlar om att intervenera i fredens intresse, eller om doktrinen ska få en legal status, fristående från FN-stadgan. FN-resolutioner, förarbetena till FN-stadgan, praxis samt staternas majoritet har en konservativ hållning. De förespråkar en extensiv tolkning av våldsförbudet, vilken går ut på att våldsanvändning är förbjuden oavsett syfte. Invasionen av Irak år 2003 motiverades med bl.a. en humanitär grund. En koalition ledd av USA skulle befria irakierna från Saddam Husseins tyranni för att förmå dem att bilda en ny, demokratisk regering. Efter attacken den 11 september ändrade Bushadministrationen sin politik gentemot Irak. USA anklagade Irak för att framställa massförstörelsevapen, en anklagelse som med tiden visade sig vara ogrundad. Då inget av undantagen till våldsförbudet kunde åberopas till stöd för den militära interventionen sattes diskussionen om humanitära interventioner igång. Idag är Irak ett demokratiskt land som präglas av osäkerhet, våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.