Tre genrer i trean. En studie av flerspråkiga elevers instruerande, berättande och beskrivande texter.

Sammanfattning: Den första januari 2009 fick årskurs 3 en ny läroplan där det beträffande skrivning framgår att elever ska behärska tre sorters genrer, nämligen instruerande, berättande och beskrivande. Samma vår, dvs. våren 2009, ges de första nationella proven för årskurs 3 och där prövas elevernas genrekunskaper både muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satte ramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom ämnet svenska som andraspråk hamnar fokus på flerspråkiga elevers textproduktion. I läroplanen för årskurs 3 används begreppet genrer för första gången som särskiljande mellan olika texter och frågan är då vilken implicit kunskap undersökningens flerspråkiga elever besitter om genreskillnader när det gäller skriftlig produktion. För att ta reda på det samlade jag in de texter som producerades i undersökningsklassen mellan mars och juni men valde ut sex texter som via sin rubrik jag trodde skulle representera de tre genrerna instruerande, berättande och beskrivande, vilket blev två texter per genre. För att analysera texterna använde jag mig av den praktiskt tillämpade genreteori (Derewianka 1990, Knapp och Watkins 2005, Hedeboe och Polias 2008) som bygger på lingvisten M.A.K. Hallidays (2004) språkteori, den s.k. funktionella grammatiken. Urvalet av analyskategorierna hämtade jag från Holmberg och Karlssons (2006) bok Grammatik med betydelse och analyserade texterna utifrån genrespecifika drag indelade i textens makrostruktur samt de lexikogrammatiska språkliga val som görs genom den ideationella, interpersonella och textuella metafunktionen. Slutresultatet kan kort sammanfattas i att elevernas texter uppvisar genreskillnader men att explicit undervisning antagligen skulle göra texterna ännu mer genrespecifika. Skälet till det är att en del av instruktionstexterna mer likar återberättelse än instruktion, att berättelsetexterna skulle behöva en mer utvecklad komplikation och upplösning och att beskrivningstexterna behöver stöd för att utveckla en tydligare organisation. Därmed skulle elevernas kunskap om den skillnad som finns mellan olika genrer öka vilket i sin tur genererar säkrare textproduktion.